Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v330 U trikeskrö nika
ömse sidor av propagandafronten deltaga i den strategiska
uppmarschen, då böra vi söka se med oförvillade ögon på vad som förehas."
Ytterligare några dagar senare blev det för den svenska
allmänheten bekant att den av rikskanslern uttalade beredvilligheten att
avge en försäkran till sådana stater som önska det, fullföljts genom
en framställning till de nordiska länderna.
I själva verket företogs denna demarsoh redan på eftermiddagen
den 28 april, omedelbart efter hr Hitlers tal, då den tyske
utrikesministern tillkallade samtliga de nordiska regeringarnas sändebud i
Berlin.
Den fråga de anmodades framföra till sina respektive regeringar
var huruvida dessa var för sig vore villiga att med Tyskland upptaga
förhandlingar om att ingå en icke-angreppspakt
(non-aggressions-pakt). Förhandlingar om saken borde i så fall ’lämpligen föras i
Berlin.
Det förtjänar anmärkas att medan sålunda förslaget stod helt och
hållet i överensstämmelse med den från Tysklands sida inledda
praktiken att endast sluta tvåsidiga (bilaterala) avtal med andra makter
men icke avtal med någon grupp av stater på kollektiv grund,
markerades genom den samtidiga hänvändelsen till de nordiska staternas
regeringar att den nordiska gruppbildningen erkännes även i Berlin.
Förslag hade dock även gjorts till de baltiska staterna.
Det var naturligt att ett möte anordnades mellan de nordiska
utrikesministrarna sedan utrikesnämnderna i de fyra länderna haft
tillfälle att dryfta saken.
I Norden blev det tyska erbjudandet bekant för press och allmänhet
genom en uppgift i en utländsk tidning och vid en tidpunkt, då
frågan dryftats endast under stark sekretess inom utrikesnämnderna.
Då pressen tog till orda hade sålunda inga överläggningar inom
partierna eller av annat slag kunnat äga rum, och de opinionsyttringar
i negativ riktning som framträdde särskilt starkt i Sverge och Norge,
där en mycket enhällig press förklarade att den nordiska
neutralitetspolitiken icke gjorde avtal av detta slag med vare sig Tyskland
eller någon annan stormakt önskvärda eller lämpliga, kunna
betraktas som ett spontant ställningstagande.
I svensk och norsk press uttalades emellertid även att frågan kunde
ligga annorlunda till för Finland och Danmark, för Finlands
vidkommande enär detta land redan ingått en icke-angreppspakt med
Sovjetunionen, vilket Sverge däremot i tvenne repriser tackat nej till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
