Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Händelser och spörsmål - Den engelska upprustningens ekonomi - Ekonomisk mobilisering i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
365
mening i att erbjuda högre låneräntor än vad som kan vara lämpligt
när nödtiden är över och restriktionerna kunna tagas bort. Både
skattkammarens och allmänhetens intressen tjänas bäst av att en kontinuitet i
räntesatserna bibehålles mellan nödtider och normala tider. —
Det vore bra om finansministern förklarade, att han icke under några
förhållanden ämnar utbjuda lån med högre räntor än 21/2 proc.
Dessa artiklar inleddes med ett blygt förslag om att
arbetslöshetsproblemet nu kan lämnas åtsido. Men om vi nu blott äro i början av
våra ansträngningar och kontinuerliga tillägg till regeringens program
bli nödvändiga eftersom månaderna gå, då är detta ett orimligt lågt
tilltaget förslag. Vi bli ställda inför utsikterna av en akut brist på
arbetskraft samt alla de svårigheter som uppstå vid ett samordnande av
offentliga och privata krav och den rätta fördelningen av begränsade resurser
mellan de olika regeringsdepartementen. Ett förrådsministerium (ministry
of supply) har diskuterats som om det icke skulle vara mer än ett
inter-departementalt maskineri, vilket kunde vara av nytta eller också motsatsen.
Vad vi nu kalla detta departement för, skulle vi spara tid och anstränga
ningar om vi inrättade ett koordinationsdepartement med en tillhörande
ekonomisk generalstab, med den speciella uppgiften att sköta
arbetstill-gången och dess mobilisering, fördelningen av de begränsade resurserna
och den delikata uppgiften att förhindra importen att överstiga exporten,
vilket med hänsyn till behovet av politiska lån skulle vara mer än vi
kunde bära. ~
Jag betvivlar att de av oss, som sysslade med dessa uppgifter under
det senaste kriget, skulle i nuvarande situation kunna bidraga med
detaljerade förslag. Alltför många förhållanden ha förändrats, och, om
krisen kommer, skulle vi finna oss störtade direkt in i 1918 års förr
hållanden utan att genomgå de gradvisa experimenten och den sakta
utvecklingen under de föregående fyra åren. Dessutom medför det
nuvarande skymningstillståndet sina speciella svårigheter. Men vi känna
verkligen problemets natur och ha genom erfarenhet fått outplånligt
inpräntat nödvändigheten av god organisation som villkor för dess lösning.
Ekonomisk
mobilisering
i Frankrike.
I november 1938 framlade Frankrikes nye finansminister
Paul Reynaud en liberalt färgad plan för den franska
ekonomin (Se Tiden nr 11, 1938). Förutsättningen för
att Reynaudplanen skulle leda till
konjunkturåterhämtning var att företagarna skulle återvinna förtroendet och öka sina
investeringar. Ty regeringens finanspolitik var i och för sig snarast av deflatorisk
art; samtidigt med utgiftsnedskärningarna minskades nämligen
upplåningen i jämförelse med föregående period.
Det förefaller också som förtroendekrisen i någon mån övervunnits
under de följande månaderna; den ekonomiska utvecklingen i Frankrike
har varit gynnsammare än man vågat hoppas. Produktionsindex har under
det närmaste halvåret stigit med drygt 10 proc. Stegringen har varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
