Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juni 1939 - Läkarna och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
Läkarna och samhället
i rakt motsatt riktning. Redan inkomst- och förmögenhetsuppgifterna
i den senaste folkräkningen visa detta. EnHgt dessa uppgifter ha 2,418
läkare i årlig medelinkomst ej mindre än 14,900 kronor, och de 1,457
läkare, som äga förmögenhet, ha en medel förmögenhet av 90,500
kronor. Även med hänsyn till att ett medeltal endast ofullständigt
karakteriserar en sifferserie måste man kunna fastslå att de svenska
läkarna ha en synnerligen förmånlig ekonomisk ställning; deras
medelinkomst ligger mer än tio gånger så högt som medelinkomsten
för samtliga yrkesutövare i vårt land. Och jämförelsen med
gårdskarlarnas levnadsstandard får ett annat perspektiv i siffrornas ljus:
medan 2,418 läkare ha en sammanlagd årsinkomst på 36 miljoner
kronor, ha 16,789 anställda vid sjukvårdsinstitutioner en sammanlagd
årsinkomst på 26,3 miljoner kronor. Det bör vara en betydande tröst
till och med för relativt lågt avlönade yngre läkare att de så
småningom komma att bli mycket högt betalda — varmed icke är sagt
att den nuvarande inkomstfördelningen över läkarnas
yrkesverksamma ålder är rimlig. Dessa höga inkomster ha nu ofta ansetts
nödvändiga på grund av de höga studieskulderna. Det är ett erkänt
faktum, att läkarstudierna medföra en tyngande skuldbörda, ett
faktum som även erkänts av statsmakterna i och med de senaste
årens stödåtgärder åt studenter. Förekomsten av studieskulder kan
dock icke tagas till intäkt för vilka lönekrav som helst. Ovannämnda
officiella uppgifter över läkarnas förmögenhet göra det f. ö. tydligt
att studieskulderna för majoriteten av svenska läkarna äro avbetalda
och att de t. o. m. lämnat plats för en betydande
förmögenhetsbildning.
I samband med den senaste konflikten har Sverges läkarförbund
begärt "en allsidigt bedömande och en strängt saklig undersökning" i
den tvistefråga, intygsersättningen, som föreligger vid
Serafimer-lasarettet. De svenska läkarna skulle säkert icke ha något emot att
en sådan undersökning rörande hela läkarfrågan komme till stånd.
Ty därmed skulle klarhet vinnas om läkarnas löne- och
anställningsförhållanden, och en rättelse av de missförhållanden, som konstaterats,
sikulle kunna ske. Medborgarna skulle heller icke ha något emot en
sådan utredning, ty den skulle också ge klarhet på de punkter, där
nuvarande ordning icke är till medborgarnas gagn. Läkarintresset
och samhällsintresset skulle då bättre kunna vägas mot varandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
