Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juni 1939 - Inrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 Inrikes
på en summa av 210 miljoner kronor. Den betydelse som tillmätes
byggnadsverksamheten som krisbekämpande faktor framgår av de
betydande belopp som å beredskapsstaten anvisas till bostadssociala
ändamål. Det förtjänar kanhända påpekas, att strävandet att
begränsa statliga investeringar under relativt gynnsamma konjunkturer
för att låta dem öka vid en nedåtgående konjunktur, ofta nog
kommer i motsättning till nuets önskningar. Så var förhållandet
beträffande anslagen till bostadsbefrämjande åtgärder. Trots de starka
sociala skäl, som talade för en livlig bostads förbättringsverksamhet,
hade regeringen prutat rätt väsentligt på särskilt egnahemsstyrelsens
anslagsäskanden. Regeringen hade gjort detta fullt medveten om, att
de anslagssummor, som föreslogos, icke voro tillräckliga för
inneliggande ansökningar om bostadsförbättring. Motiveringen till
återhållsamheten var den, att staten icke under nuvarande högkonjunktur
på byggnadsmarknaden borde forcera sin bostadspolitik. Det måste
anses vara klokare, att staten sätter in sina resurser, när den privata
industrin börjar mattas. De miljonbelopp, som av årets riksdag i
alla fall anslogos till bostadsändamål (beloppen voro något större
än de som anslogos under 1938 års riksdag), hade närmast
karaktären av anslag till en experimentverksamhet inom bostadspolitiken.
På vissa punkter ha nämligen mycket betydande nyheter införts.
Beträffande bostadsförbättringsverksamheten har man sökt att skapa
ett system, som mera än det nuvarande främjar de genomgripande
reparationerna. Man har därför för de obemedlade och mindre
bemedlade höjt bidragets maximibelopp från 1,200 till 2,000 kronor.
Sådana personer, som kunna anses ha möjlighet att återbetala de
belopp, varmed staten bidrager till bostadens upprustande, kunna
erhålla lån, som under 10 år löpa utan ränta. Den senare
låneformen skall även kunna komma till användning för lån till
lantarbetarbostäder. När den moderna bostadspolitiken tog sin början 1933—
1935, var den motiverad bland annat av att bostadsstandarden för
lantarbetarna var så i hög grad otillfredsställande. Tyvärr ha
hittills lantarbetarna fått relativt litet med av bostadspolitikens
välsignelser. Genom besluten vid årets riksdag kan man säga, att
möjligheterna för lantarbetarna att få drägligare bostäder med statens
hjälp ha väsentligt vidgats. Kommer inte verksamheten på detta
område i gång, sedan de nya lånebestämmelsema bli tillämpliga, kan
man inte skylla på lånevillkorens ofördelaktighet, utan då är det
nog intresset för saken som saknas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
