Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juni 1939 - Stolpe, Herman: Kampen mellan »hungriga» och »mätta» stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 Herman Stolpe
det vill effektivt kontrollera tillfartslederna till transoceana kolonier,
uppehålla den inre ordningen och sörja för det 3^tre försvaret.
De ekonomiska motiveringarna för de "hungriga" stormakternas
kolonialkrav äro mestadels skenbara, även om de med stor brio
utnyttjas i agitationen. De verkliga skälen ligga på ett helt annat plan.
Vill man komma underfund med dem, bör man studera följande citat
ur Hitlers Min kamp, ehuru kraven här ännu icke gälla kolonier:
"Folkstatens utrikespolitik skall säkerställa existensen för den ras,
som denna stat omfattar, detta genom att skapa ett sunt, livskraftigt
och naturligt förhållande mellan å ena sidan folkets antal — med
hänsyn även till folkökningen — och å andra sidan storleken och
kvaliteten på det område folket bebor.
Ett sunt förhållande måste anses råda, när ett folk kan skaffa sig
sitt uppehälle inom sitt eget område. Varje annat tillstånd måste
betraktas som onormalt, om det så har bestått i århundraden och
årtusenden; det kommer förr eller senare att leda till, att det
ifrågavarande folket hejdas i sin utveckling eller helt förintas.
Endast ett tillräckligt stort ’bosättningsområde kan åt ett folk säkra
en fri tillvaro.
Områdets nödvändiga storlek får emellertid inte beräknas
uteslutande efter de aktuella behoven och ej ens efter jordområdets
samlade avkastning, fördelad på antalet invånare. Ty det tillkommer en
omständighet, som jag redan i första bandet utförligt klarlade under
rubriken ’Tysk allianspolitik före kriget’, nämligen den, att en stats
område, utom sin betydelse som direkt näringskälla för folket, även
har en militärpolitisk betydelse. Om ett folk genom landets
utsträckning har sin utkomst säkrad i och för sig, så måste man dessutom
tänka på att även säkra området självt. Den säkerheten beror på
statens allmänna maktpolitiska styrka, vilken åter i ganska betydande
utsträckning bestämmes av militärgeografiska omständigheter.
Endast som världsmakt kan därför det tyska folket med lugn gå
sin framtid till mötes." (Min kamp II, sid. 287 o. f.)
Det är rent språk, som ej kan missförstås: det räcker ej med att
tyska folket skaffar sig ett område, där det kan självförsörja sig,
utan det skall därjämte utöka detta område med hänsyn till
militärgeografiska omständigheter. "Livsrummet" bestämmes med andra ord
uteslutande av maktpolitiska omständigheter. Målet heter: Tyskland
en världsmakt, och en världsmakt med självkänsla kan ej undvara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
