Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juni 1939 - Wizelius, Ingemar: Hjalmar Söderberg, åttitalist och trettitalist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 Ingemar Wizelius
De svenska nittitalisterna hade i allmänhet inte tillägnat sig den
förnuftsfientlighet, som var så utmärkande för deras franska
föregångare. Men så småningom började antiintellektuella filosofer dyka
upp även här hemma, och deras inflytande på högerhåll blev
betydande. Den politiska innebörden av reaktionen mot naturalismen
framträdde därmed fullt klart. De författare, som sedermera ivrade
för Sverges indragande i världskriget, var elever av antinaturalistiska
tänkare.
Vitalis Norström hade kanske de flesta lärjungarna, och hans
anseende var stort. Mot honom riktade Hjalmar Söderberg ett häftigt
angrepp i "tankeboken’’ Hjärtats oro, 1909. Det var närmast
religionen det rörde sig om. Vitalis Norström var pragmatiker; han
förklarade alltså, att vad som överensstämmer med människans innersta
intresse även är sant. Förnuftet underordnas känslan och viljan.
Religionens sanningar "bevisas" följaktligen utan tankens hjälp.
Ur en annan synpunkt är pragmatismen en sista möjlighet till
försvar av en sak, som är maktlös mot vetenskaplig kritik. Man
dekreterar, när man inte längre kan diskutera. För reaktionära syften
är pragmatismen därför mycket användbar. Det är också Hjalmar
Söderbergs åsikt: när förnuftet sätts ur spel, är maktbegäret aldrig
långt borta. I en artikel om Spengler från 1934 — En viljetänkare
— påpekar han den saken; Spenglers försvar för ett aggressivt
Tyskland är den "följdriktiga utvecklingen av det pragmatiska
viljetänkande, varav Vitalis Norström på sin tid var ett svenskt eko. Då
gällde det närmast försvaret för religionen, nu gäller det viktigare
saker —■ —"
Angreppet mot Vitalis Norström är ett konsekvent led i Hjalmar
Söderbergs livslånga försvar för åttitalets ideal.
Så kom världskriget med en överväldigande seger för alla
förnuftsfientliga makter. 1914 är för Hjalmar Söderberg ett avgörande
år. Liksom från 1789 kan man från 1914 börja en ny tideräkning;
den som inte varit med förut, vet inte riktigt vad det är att leva.
Om krigsutbrottet handlar skådespelet Ödestimmen, 1922, det minst
kända av Hjalmar Söderbergs litterära arbeten.
Scenen är förlagd till kejsardömet Taurien, vars släktskap med
Tyskland är omisskännlig. Situationen bygger i allt väsentligt på
det historiska förloppet, men det är inte en nyckelpjäs, författaren
velat åstadkomma, utan ett idédrama. Kejsaren ensam avgör, om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
