Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - Hoppe, Ragnar: Arbetarna och konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 Ragnar Hoppe
verksamheten med vandringsutställningar, föreläsningar och
demonstrationer. På den allra senaste tiden har man även från andra håll tagit
liknande initiativ. Vi kunna här nöja oss med att framhålla
Landsorganisationens nyligen öppnade vandringsutställning i Brunnsvik
och den tävlan med motiv ur arbetslivet, som Folket i Bild utlyst
för denna höst under namnet Arbetets ära. Man får väl betrakta
detta som en god början till en alltmer intensifierad rörelse.
Frukterna mogna säkert men långsamt.
Om alltså den konstintresserade allmänheten i de större städerna
har det tämligen väl förspänt, är det naturligtvis något svårare ute
på landet. Men åtskilligt borde kunna göras i samband med
studiecirklarnas verksamhet genom besök på utställningar och museer i
grannskapet, helst under sakkunnig ledning. Alltså: den verkligt
intresserade, som anser sig ha råd till det, kan efter moget övervägande,
även på avbetalning, köpa sig en oljemålning.
Men vad skall han förv^ärva, om hans kassa inte tillåter honom
något så pass kostsamt som en målning? Möjligheterna äro ganska
många. Akvareller och teckningar äro, trots att de i lika hög grad
som en oljemålning kunna betraktas som original, betydligt billigare
Deras konstvärde kan vara lika högt, deras dekorativa likaså.
Jag skulle därför vilja ge det rådet att hellre köpa en god teckning eller
akvarell än en medelmåttig duk. Fördomen att oljefärgen under alla
förhållanden är ett ädlare medium än vattenfärgen och blyertsen bör
man söka övervinna.
Tack vare Anders Zorn har den grafiska konsten och synnerhet
etsningen vunnit en stor och berättigad popularitet i vårt land. Den
kunde dock utan skada ha varit ännu större och i synnerhet grunda sig
på en mera ingående sakkunskap. Sverige äger den dag som är en hel
falang av synnerligen framstående grafiker, som göra oss all heder
och förtjäna vår uppmuntran på alla sätt och vis. Jag tänker på män
som Emil Johanson-Thor, Harald Sallberg, Reinhold von Rosen, Stig
Borglind, Bertil Bull Hedlund, Waldemar Bernhard, Stig Åsberg och
åtskilliga andra. Det enklaste sättet att stifta bekantskap med dem är
att anmäla sig som medlem av Föreningen för Grafisk Konst,
vars sekreterare är dr Jungmarker, Nationalmuseum. Man erhåller
nämligen mot erläggande av årsavgiften, respektive 15 eller 50 kronor,
sällskapets publikation, som innehåller 5 ä 6 grafiska originalblad
av våra bästa konstnärer på området. I den dyrare upplagan äro de
signerade. En smakfullare, gedignare prydnad blir det svårt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
