Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 aug. 1939 - »Läkarproletariatet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’’Läkar proletariatet 475
propedeutiska undervisningen eller deltager i forskningsarbetet? Ofta
blott 1,000 kr. per år, vanligen omkring 3,000 kr. Det sistnämnda
förhällandet är i och för sig ingenting att idealisera. Men
förklaringen att att vi icke ha ’’amanuensblockader" är att unga akademiker
acceptera så låga löner under en tid av fortsatt högre utbildning.
Och de räkna med att så småningom komma upp i en
medelklassinkomst, som visserligen är avsevärt lägre än den som en läkare
kan se fram mot, men som dock tillsammans med intresset för
yrkes-uppgiften ger tillräcklig tillfredsställelse och som i varje fall jämfört
med det svenska folkets vanliga levnadsstandard är synnerligen
förmånlig. Det är ett märkligt symtom, att det just är en läkare som
uppmanar staten att "begrunda om inte värderingen av det
intellektuella arbetet överhuvud taget är otidsenlig och i behov av en ytterst
genomgripande reform". Man erinrar sig i detta sammanhang
uttalanden av den ekonomiske historikern prof. Heckscher, som uppställt
frågan: med vad rätt kräva de akademiskt bildade sådana ekonomiska
privilegier, som de vanligen faktiskt inneha? Denna fråga borde i
särskilt hög grad gälla läkarna.
Tidskriften Tiden fäste i sin föregående artikel uppmärksamheten
på de uppgifter, som lämnas i folkräkningarnas yrkesstatistik. I 1930
års folkräkning redovisades 2,474 läkare, av vilka 2,418 hade årliga
inkomster på tillsammans 36 miljoner kr., d. v. s. i genomsnitt 14,900
kr. Vidare hade 1,457 läkare en samlad förmögenhet på 132
miljoner kr., d. v. s. i genomsnitt 90,500 kr. Ovannämnda inkomstsiffra
är ett medeltal, med den begränsning ett medeltal har vid
karakteristiken av en statistisk serie. Under de åtta år som förflutit sedan den
senaste folkräkningen ha läkarnas antal visserligen stigit till över
3,000. Det har därför gjorts gällande, att medelinkomsten genom en
försämring av de yngre läkarnas standard under denna tid skulle
ha sjunkit. Att en sådan tendens skulle förelegat synes dock föga
sannolikt: tjänsteläkarnas löner ha under denna tid höjts och det
allmänna konjunkturläget, som torde påverka inkomsterna av
privatpraktik, ha avsevärt förbättrats. Det bör även påpekas, att nämnda
inkomstsiffror, som bygga på deklarationer från en icke
bokförings-pliktig yrkesgrupp, sannolikt ligga lägre än de verkliga inkomsterna:
svårigheten att erinra sig alla inkomster anses ju ganska naturlig för
icke bokföringspliktiga yrkesutövare. Det är därför möjligt, att
ovannämnda medelinkomst i stort sett gäller fortfarande; det är f. ö. även
möjligt att den verkliga inkomsten både 1930 och 1938 legat högre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
