Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 aug. 1939 - Utrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U trikeskrönika
479
en organisatorisk utbyggnad med uppgift att skapa en ekonomisk
solidaritet mellan folken. Avrustningspolitiken måste med
nödvändighet svikta emedan man icke fann några metoder att lösa de
ekonomiska problemen, överföringen av kapital och arbete till andra
verksamhetsfält. En lösning av detta problem kom icke ens att
försökas. Det var omöjligt att samla folkens solidaritet omkring
Folkförbundets insatser för fredens bevarande, emedan Folkförbundet
när det gällde ekonomiska problem knappast var mer än en
forskningsinstans. Folkförbundet var på detta område icke en
förvaltningsinstans och hade överhuvudtaget icke de befogenheter, som gällde på
det politiska området och som faktiskt kommo till nytta under åren
före den ekonomiska världskrisen. Folkförbundet fick aldrig
befogenheter och arbetsmedel för de internationella ekonomiska uppgifterna
därför att Förenta staterna avslog de fransk-brittiska förslagen i
denna riktning, som gjordes redan före världskrigets slut. I alla länder
längtade man dessutom efter att kasta av sig krigsårens disciplin och
återvända till "normala tider" utan regeringskontroll på alla områden.
Nu ha vi kommit tillbaka, nu behövs det bara ett nervkrig för att
man åter skall acceptera denna disciplin.
DEN INTERNATIONELLA SOCIALDEMOKRATIN kan ha
gott samvete i detta spörsmål. Den har vid varje tillfälle krävt en
utvidgning av Folkförbundets ekonomiska verksamhet och utvidgade
befogenheter för verkställandet av den ekonomiska politiken. I den
nationella politiken har socialdemokratin visat större förmåga än
någon annan politisk riktning att få detta krav uppfyllt utan att störa
jämvikten i samhällslivet. Men i den internationella politiken har
socialdemokratins krav saknat organisatorisk slagkraft. Det har icke
varit nog att hamra in de riktiga programpunkterna i Geneve och på
de internationella kongresserna såsom skett under efterkrigsåren.
Socialdemokratin måste själv förmå ge dessa krav en organisatorisk
grund. I förhållandet mellan de nordiska länderna har denna svaghet
visat sig minst. Det är ett tecken på en riktig uppfattning, och kanske
den enda uppmuntrande händelsen under augusti månad 1939, att de
nordiska arbetarrrörelsernas samarbetskommité på mötet i Oslo den
21 och 22 augusti beslutade att tillsätta en kommitté "för att utreda
frågan om en fast sekreterare för det nordiska samarbetet och en
gemensam informationsbyrå för den socialdemokratiska pressen i de
nordiska länderna".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
