Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 aug. 1939 - Händelser och spörsmål - Den engelska arbetsmarknaden under krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510 Händelser och spörsmål
Samtidigt kominer en förstärkning av den tillgängliga arbetsstyrkan att
bli nödvändig. Under det förra kriget fylldes den klyftan, som skapades
genom uppbådet till de militära styrkorna, på flera olika sätt.
Sammanlagt omkring 1,3 miljoner människor ställdes till förfogande genom den
naturliga folkökningen, genom invandring, anställandet av pojkar och
äldre män, och uppsuganidet av arbetslösa. Denna gång kominer
befolkningsökningen icke att vara så stor (ehuru det fortfarande finnes en
naturlig ökning av antalet män och kvinnor i de arbetsföra åldrarna)
m^n den större arbetslösheten kan mer än motverka denna försämring.
Dfet finnes också en stor reserv av kvinnor. Enligt 1911 års folkräikning
var diet totala antalet kvinnor i åldern 15—65 år 13,3 miljoner, av vilka
omkring 5,4 miljoner voro yrkesverksaimma. Av de återstående 8
mil-jonierna voro omkring hälften gifta, och, om 3 miljoner av dessa
antogos-vara fullt sysselsatta av arbete i hemmet, återstod en maximal möjlig
reserv för hel-och halvtidsarbete på 5 miljoner kvinnor. Antalet arbeterskor
ökade mellan 1914 och 1918 med 1,660,000 och det var utan tvivel en
ytterligare ökning utanför industrin. Siffrorna från 1931 års folkräkning
tyda på att dienna reserv nu är en miljon större. Det fanns sålunda under
åren 1914—1918 möjligheter att från dessa två källor skaffa åtminstone
3 miljoner rekryter till industrin, och i ett kommande krig kan denna
siffra mycket väl stiga till över 4 miljoner.
Det förhållandet, att antalet personer som kunna fylla klyftan efter
dem som ingå i de väpnade styrkorna nu är större än år 1914, kommer
icke behovet ,av bättre utnyttjan^de av den tillgängliga arbetskraften att
bortfalla. Nödvändigheten av ett mer kontinuerligt och mera intensivt
arbete kommer ,att kvarstå, man måste sträva efter den högsta graden av
rörlighet på arbetsmarknaden som är förenlig med effektivitet, och alla
konstlade tillbakahållande åtgärder, som beröra produktionen, måste
undanröjas. De viktigaste av de organisationer som nu lägga hämmande
band på produktionen ,äro fackföreningarna. Det gäller här åtgärder soni
fackföreningarna under fredliga förhållanden vederbörligen kunna
vidtaga i den organiserade arbetarklassens intressen. Men dessa åtgärder
kunna icke vidtagas på vanligt sätt under de exeptionella
omständigheter som råda under ett krig. Fackföreningarna måste icke bara
erkänna nya principer, som lämpa sig för den nya situationen, utan
detaljerade planer för krigstidens maskineri måste uppdragas med deras
positiva medverkan. I själva verket så måste »utspädningen av
arbetskraften», den bittra medicin, vars blotta omnämnande kommer många
fackföreningsmän att göra grimaser, tillredas så att den är färdig att sväljas.
Utspädning av arbetskraften innebär, enligt en definition av Mr.
Humbert Wolfe i hans historiska bok om arbetarproblemet under det
senaste kriget, »att till antalet yrkesutbildade foga förstärkningar av
grovarbetare eller mindre utbildade arbetare, vars arbete de förra på
sätt-och viss komma att övervaka». När denna utspädning blir verklighet,
suspenderas sådana fackföreningarnas restriktioner och privilegier som på
ett konstlat sätt hindrat nytt folk att komma in i de kvalificerade yrkena.
De föreliggande arbetsuppgifterna organiseras och arbetsprocesserna
indelas så, att alla uppgifter som på något sätt kunna utföras av outbildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
