Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Benedich, Carol: Det svenska försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET SVENSKA FÖRSVARET
Av CAROL BENEDICH
Rikets krigsmakt befinner sig i dag i diskussionens centrum. Alla
vilja bidraga till att göra den så effektiv som möjligt. Ett utslag
på allmänhetens intresse får väl anses vara även den kritik, som
framförts genom pressen i samband med de senaste inkallelserna.
Alldeles bortsett från att kritik kan vara berättigad i vissa stycken
få fackmännen emellertid det intrycket att kritiken alltför ofta
skjuter över målet och att den i de allra flesta fallen beror på bristande
insikt om vilken apparat krigsmakten är, hur den arbetar i fred och
vad som fordras för dess ställande på krigsfot helt eller delvis. Icke
minst synas insikter i de väsentligaste skillnaderna mellan freds- och
krigsfot saknas. Hur många värnpliktiga ha begrundat innebörden
av oi’det mobilisering förrän just i dessa dagar?
Det är av lättförklarliga skäl, hur önskvärt det ur många
synpunkter än vore, icke möjligt att offentligt redogöra för krigsmaktens
organisation i krig eller vad som därtill hör. Det finnes emellertid
en mångfald områden och problem berörande vår krigsmakt, om vilka
en orientering kan vara av stort värde. Kännedom om det svenska
försvarets uppgift och organisation äro nödvändiga för alla svenska
medborgare för att vi gemensamt skola kunna nå fram till ett gott
resultat.
Vid uppbyggande av en försvarsorganisation anmäla sig ett helt
komplex av frågor, vilka var och en för sig tillsammans utöva sin
inverkan på den organisation som blir gällande. Vilka äro då de
faktorer, som utöva ett avgörande inflytande på ett försvarsväsendes
organisation ? Främst äro de s. k. yttre faktorerna avgörande, sålunda
det utrikespolitiska läget, vari även måste inbegripas ett bedömande
av en sannolik utveckling. Kan statens mål eller rättare sagt dess
strävan klart utstakas, såsom exempelvis vilja till fullständig
neutralitet, måste härav följa förmåga att hävda denna vilja. I detta fall
skall krigsmakten sammansättas så, att varje försök att kränka
landets neutralitet, även inför aktivt hot från den kränkande partens
sida, med maktmedel kan avvisas. Nästa fråga av utomordentlig vikt,
hörande till de s. k. inre faktorerna, är den statsfinansiella sidan av
problemet. Denna fråga är likväl, ehuru av stor betydelse, icke
avgörande. Kvaliteten står alltid i proportion till resurserna. I detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
