Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Backlund, Sven: Saint-Simon och Marx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAINT-SIMON OCH MARX
Av SVEN BACKLUND.
Man må aldrig glömma, när man talar om den utopiska socialismen,
att dess främsta gestalt var Saint-Simon. Han var uppfostrad i
upplysningstidens anda, han deltog som fransk frivillig i Förenta staternas
självständighetsstrid, han genomlevde den franska revolutionens
kretslopp från Bourbon till Bourbon. Fransmännens kamp mot
engelsmännen i Amerika för Amerika är hans första stora upplevelse. Han
står på tröskeln till den epok i historien, som inledes genom Amerikas
självständighetsförklaring och den franska revolutionens utbrott.
Saint-Simon fascinerades av de nya ekonomiska och sociala
problem, som inställde sig efter den politiska revolutionen. Hans hjärna
överflödade av idéer och uppslag och han framställer otaliga projekt.
Saint-Simon anar den istora industrin. Han söker efter de
industriledare, som skola föra samhället till socialismen. Men han var på intet
sätt släkt med våra dagars demokrater. Den naturvetenskapliga
forskningen gav honom ofta uppslag till politiska visioner och det är
kuriöst att se hur han söker politisk inspiration i Newtons
gravitationsteori. Han tror sig ha upptäckt de europeiska folkens tyngdlagar.
Det är astronomiska perspektiv över hans Europa.
Den tekniska revolutionen visar i sin begynnelse vissa enstaka prov
på den typ av arbetsgivare Saint-Simon söker. Man kan nämna Robert
Owen och något senare Daniel Legrand. De äro båda textilmän. Båda
äro övertygade om att ett förtroendefullt samarbete mellan statsmän
och industrimän skulle bringa den tekniska utvecklingen så fast i
framåtskridandets tjänst, att det mänskliga samhället därmed slutgiltigt
löses ur misär och ofrihet. Man har rätt att kalla Saint-Simonismen
en "arbetsgivarsocialism". Den går under 1848 med
februarirevolutionen. Vid denna tid ger oss Karl Marx det kommunistiska
manifestet. Den franska socialismen avfärdas som utopism. Emot
"arbets-givarsocialismen" ställes vad jag vågar kalla rönarbetarsocialismen.
Emot den franska individualismen den tyska kollektivismen.
Men om nu någon skulle våga påstå, att februarirevolutionens
sammanbrott 1848 i Frankrike och i Europa var en olyckshändelse, en
katastrof som hade kunnat undvikas, vad då? Sådant förekommer då
och då, att en växel lägges fel på en järnvägsstation. Ett ögonblicks
misstag kan orsaka den fruktansvärdaste katastrof med verkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
