Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Händelser och spörsmål - Det tjeckoslovakiska läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646 Händelser och spörsmål 570
bemästra befolkningens motstånd, protektoratet skulle behandlas som
operationsområde, att civilförvaltningen skulle sättas i händerna på
militär^ industriorterna evakueras och de unga tjeckerna deporteras till
Tyskland. Protektoratet besättes därefter av den tyska arbetstjänsten och
S. S. Redan tidigare befallde Himmler, att den tyska befolkningen i
Protektoratet skulle förses med vapen, under det att tjeckerna befalldes
utlämna sina under hot om strängaste straff. Trots allt växer det tjeckiska
folkets motstånd i all synnerhet som det vet om befrielseverksamheten i
utlandet, varest under Benesj^s ledning nya legioner grundas. Times
»skriver den 16:8: »The Czechs must be set free to exercise their right
of selfgovernment.»
Genast efter protektoratets inrättande började en betydande
emigration. Den tjeckoslovakiska emigrationen kan betecknas som en politisk,
en militärisk (armén) och en judisk. Dess viktigaste stöd är
tjeckoslovakiska kolonin i U. S. A., 1 1/2 miljon amerikanska tjecker och slovaker,
som fulltaligt ställt sig bakom president Benesj^s program.
Vad är nu detta program? I sin föreläsning om »Demokrati och
Diktatur» som Benesj höll i Liberal Summer School i Cambridge, sade han
följande: »De europeiska demokratierna, de gamla såväl som de unga, måste
undergå en sträng kritik för deras hållning, de metoder och medel, de
använde för sina handlingar. Deras brist på förtroende och tro på sina
egna grundsatser, deras brist på courage civil och på faktisk vetskap om de
konkreta problemen visar, att det inte blott är nödvändigt att sätta sig
emot den totalitära regimen och gå in för demokrati och frihet, utan det
är också nödvändigt att äga en teoretisk uppfattning av demokratin och
att ha mod nog att realisera denna, grundligt, rättvist och modigt.»
»Diktatorerna», fortsatte Benesj på ett annat ställe, »äventyrare,
tillfällighetspolitiker och liknande, som ge sig ut att vara politiska genier
tillhöra ofta den kategorin människor, som har romantisk känslighet
och överdrivna personliga ambitioner. De ha en mystisk föreställning om
folket, som de förläna gudomlig karaktär, även som staten, som de
identifiera med nationen, varvid de anse ledaren som den naturlige
företrädaren för nation och stat. Ledarna av de auktoritära staterna, som
stödja sig på idén, att livet är en ikamp, måste vara sådana människor,
för vilka det mänskliga livet är ett ständigt krig och för vilka umgänget
mellan människor, nationer och stater grunda sig på kraft. De äro alla
enstaka, som självständigt besluta, utan att stödja sig på andras råd,
eller på den historiska erfarenheten. Därför slutade deras riken i det
förgångna alltid i katastrofer, krig och revolutioner. Däremot måste
nästan varje demokratisk ledare övervinna en tid av impopularitet.
Slut-omdömet om de båda ledartyperna må historien utvisa. De auktoritära
staternas system är blott en parodi på staten och emedan det så är -kan
det ej länge bestå. Det har aldrig funnits ett mänskligt samhälle, som
ej kämpat för sin frihet och den enskildes frihet. Till och med under de
kortaste perioder kämpade man. Man kämpar i dag och det skall alltid
kämpas, så länge ej friheten segrat.» President Benesj slutade sin
föreläsning, med orden: »Demokratin skall segra och Europas demokrati be^
tyder också vårt lands frihet» Johan Hallin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
