Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Arbetslöshet eller arbetarbrist?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLÖSHET ELLER
ARBETARBRIST?
I nuvarande läge är det på en rad punkter vanskligt att yttra sig
om krigets framtida verkningar på vår folkförsörjning. Ett av de
stora frågetecknen är den industriella isysselsättningens sannolika
utveckling. I den ovisshetens halvdager, som nu råder, är det blott
möjligt att diskutera vissa hittills vunna erfarenheter av sysselsättningens
utveckling under krigstid och att uppdraga konturerna till själva
problemställningen.
Minnen från det svenska näringslivets kris under kriget 1914—1918
ha kommit mången att vänta stigande anbetslöshet under nuvarande
krig. Man har här missmint sig: även om det förra världskriget
skapade ekonomiska svårigheter och särskilt — när avspärrningen i
krigets tredje år skärptes — en allvarlig livsmedelskris, förelåg aldrig
någon egentlig anbetslöshetskris. När det’förra kriget bröt ut, inträdde
en häftig men snart övergiående kris för den svenska industrin. Redan
efter någon månad strömmade emellertid köporder in från utlandet
och exporten tog åter upp sig. Genom svårigheterna att upprätthålla
råvaruimporten måste visserligen en del industrier inskränka driften,
men den statliga importregleringen ooh industrimännens
uppfinningsrikedom gåvo ganska goda resultat. Index för den svenska industrins
produktionsvolym under åren 1915—1918 har beräknats till 107, 112,
94 och 78 (1914=100). Sysselsättningen visade en gynnsammare
utveckling: index över dagsverkenas antal visade för samma år 105,
113, 109 och 104. Fackföreningarnas arbetslöshetsprocent låg under
dessa år avsevärt under de föregående årens nivå. Metall- och
maskinindustrierna ökade mellan 1914 oöh 1917 sitt arbetarantal från 99,000
till 127,000, med nära 30 proc., och det totala atibetarantalet i industrin
ökade från 365,000 till 400,000, med 10 proc. Bakom dessa siffror
finner man de mera aribetskrävande produktionsmetoderna och de
förbättrade konjunkturerna för vissa industrier. Allvarlig arbetslöshet
uppstod först under efterkrigsdepressionen fr. o. m. hösten 1920.
37 Tiden N:r ii—12. igsg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
