Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Hermansson, A.: Försäkringsverksamheten och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försäkringsverksamheten och samhället 593
Allmänheten kan icke vara till freds med den oskickliga och
godtyckliga prissättning på sitt försäkringsskydd, som hittills förekommit.
Liksom premiesättningen inom livförsäkringen är byggd på statistiska
beräkningsgrunder bör det även vara möjligt att åstadkomma en sakligt
motiverad och under statens kontroll stående premiebestämning för
de olika skadeförsäkringsgrenarna. En sådan statskontroll skulle
säkerligen komma att medföra en avsevärd begränsning av bolagens
omkostnader och vinstutdelningar samt kanske även föranleda en
välbehövlig konsolidering och centralisering av hela verksamheten.
Ledande försäkringsmän ha vid olika tillfällen framhållit, att de
överskott på rörelsen, som uppstått, skulle vara så obetydliga, att de
icke kunnat ha någon nämnvärd inverkan på försäkringsavgifternas
storlek. Det torde dock icke kunna bestridas, att ett överskott, som
år efter år uppgår till mellan 30 och 40 procent av de uppburna
försäkringsavgifterna, såsom fallet är inom vissa av de s. k.
småbran-scherna, måste ha en mycket kraftig inverkan på premiesättningen.
Det visar sig för övrigt, att vinstutdelningen i längden icke spelar en
så underordnad roll, som det ofta göres gällande. De svenska
försäkringsaktiebolagens sammanlagda kontant inbetalade aktiekapital
uppgår till 47 miljoner kronor. Detta kapital har lämnat så god
avkastning, att bolagen sedan år 1855, då emellertid endast ett enda av dessa
bolag existerade och det satsade kapitalet följaktligen också utgjorde
en obetydlighet, och fram till år 1935 1 :o kunnat utdela gratisaktier
för över 36 miljoner, 2:o utbetalat såsom vinst på aktiekapitalet 236
miljoner samt 3 :o i form av tantiem betalat inemot 30 miljoner kronor.
Bolagen ha under samma tid avsatt omkring 71 miljoner till sina
reserv- och dispositions fonder. Om endast hälften av de utbetalade
vinstmedlen blivit som det ofta så vackert heter "använda till
försäkringstagarnas bästa", skulle det svenska försäkringsväsendet den dag
som är ha varit betydligt populärare än det för närvarande är.
Det är emellertid förvaltningskostnadernas storlek, som på ett
avgörande sätt påverkar premiesättningen. Och den försäkrade
allmänheten kan därför med rätta göra anspråk på att få veta, om alla de
utgifter, som inkluderas i bolagens förvaltningskostnader, äro
oundgängligen nödvändiga eller om det finns möjligheter att göra
besparingar. Det lär under de senaste åren ha förekommit, att vissa
företagsledningar inför trycket av den offentliga kritiken gripits av ett
uppflammande sparsamhetsnit. Sparsamheten har dock varit så
ensidigt inriktad, att den endast kommit att gå ut över den personal, som
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
