Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Thulstrup, Åke: Den trojanska hästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616 Åke Thulstrup
anslutning till Hitlers utnämning till rikskansler och den nazistiska
omvälvningens påbörjande. De mindre staterna tar sina signaler från
de större — det kan inte hjälpas. En oändlig massa idéer av betydelse
för det politiska och ekonomiska livet har nått oss med engelsk, fransk
eller tysk ursprungsbeteckning. Eftervärlden ska kanske bli i stånd
att avgöra, vilka idéer, som har varit riket till gagn och vilka som har
haft en motsatt verkan. Vi däremot har vid bedömandet av de tre
ledande kulturländernas betydelse för vår politiska utveckling endast
vårt eget, av vissa utgångspunkter bestämda omdöme att gå efter.
Men en distinktion borde vi i alla fall kunna göra, när vi granskar
det ideologiska gods, som stormakterna fortsätter att skänka oss: vi
borde vara i stånd att särskilja de fall, då stormakter med all iver
och i ett uppenbart eget intresse söker i främmande länder propagera
idéer, som där saknar all verklig bakgrund.
Att tredje internationalens propaganda i främmande länder på sin tid
avsåg att tjäna ett politiskt ryskt intresse, behöver inte ens påpekas.
Det fanns en tid, när vissa högertidningar levde högt på att avslöja
mystiska "Ex.Rrar’’, vilkas verksamhet i vårt land ansågs tjäna den
ryska imperialismens inte mindre än bolsjevikrevolutionens sak. Den
publicistiska reaktionens intensitet stod uppenbart inte i proportion
till fenomenets verkliga betydelse, men naturligtvis var det berättigat,
att det bolsjevikiska "mullvadsarbetet" påtalades. När stormakter som.
befinner sig i ett revolutionärt stadium, propagerar sina
grundläggande revolutionära idéer hos mindre grannar, driver de inte bara
ideologisk politik utan också expansionspolitik. De mindre
grannstater, som helt eller delvis anammar den revolutionära ideologin, blir en
vasall till stormakten ifråga.
Det är detta vi bör ha klart för oss vid bedömandet av det mycket
aktuella fall som den svenska antisemitismen utgör.
Den nuvarande tyska antisemitismen är som bekant väsentligen en
följd av den nazistiska propagandan. Redan före Hitlers första
politiska framträdande fanns antisemitism i Tyskland, men denna visade
inga tecken att utbreda sig, förrän den från känt håll erhöll stimulans.
Och varför stimulerade Hitler den öppna antisemitism, som partiellt
existerade och den latenta antisemitism, som kunde förutsättas hos
mycket betydande befolkningsskikt? Emedan han i antisemitismen
anade ett förstklassigt vapen för kampen mot demokratin.
Den antisemitiska agitationen är i själva verket det verktyg, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
