Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Händelser och spörsmål - Prispolitiken under krigstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
Händelser och spörsmål 646
försörjningspolitiska synpunkter framstå såsom otillfredsställande.
Utöver den förut motiverade prisregleringen kan därför böra övervägas
en reglering till skydd för de mindre bemedlade befolkningsgruppemas
levnadsstandard; av det anförda följer, att en sådan ytterligare på
lagstiftningsväg genomförd prisreduktion måste underbyggas genom
kon-sumtionsreglerande åtgärder. Angelägenheten av en sådan prisreglering i
vissa situationer torde icke behöva närmare utvecklas, om den än i
diskussionen om maximiprislagstiftningens berättigande icke alltid
tillräckligt beaktats. Jag vill dock erinra om att den försörjningspolitiskt
motiverade prisregleringen till följd av sin betydelse för lönepolitiken även
den till slut blir en förutsättning för ett effektivt skydd för penningvärdet.
Tillämpningsområdet för en försörjningspolitiskt motiverad
prisreglering bestämmes även det i första hand av den väntade tillgången på
olika varor. Men det allt avgörande blir inom denna ram vilken betydelse
varorna ha för upprätthållandet av en godtagbar levnadsstandard eller
— statistiskt sett — vilken roll de spela inom hushållsbudgeten för
befolkningsgrupper med mindre inkomster. Möjligheten att nå fram till
betryggande överenskommelser är i detta sammanhang ringa och
marknadens organisationsgrad framstår därför som relativt betydelselös. Jag
har redan framhållit, att en reglering med här angiven syftning måste
kompletteras med konsumtionsreglerande åtgärder. Närmast
ifrågakom-mer en direkt ransonering; en efterfrågebegränsning genom reduktion av
de mera bemedlade befolkningsgruppernas köpkraft exempelvis
skattevägen är knappast att betrakta såsom mera än en teoretisk möjlighet.
Vid en prisreglering av här ifrågavarande inriktning måste man i regel
räkna med fastställande av visst högsta pris. I den mån smidigare
regleringsformer synas möjliga att tillämpa, äro de dock givetvis att föredraga.
Detta kan tänkas bli fallet närmast för sådana varor som ur
tillgångs-synpunkt ligga förhållandevis gynnsamt till.
Här diskuterade åtgärder kunna i olika avseenden inverka på
produktionens omfattning och inriktning. I den situation som tänkes föreligga
är det givetvis i högsta grad önskvärt, att prisregleringarna ej lägga
hinder i vägen för ett effektivt utnyttjande av landets produktiva
resurser. När andra regleringsformer än maximipris tillämpas, torde
emellertid ej något avbräck behöva befaras för den normala
produktionsverksamheten. Och även i de fall då maximipris anses nödvändiga, behöva
företagarnas motiv för fortsatt produktion ej tas bort, om prisen fast.^
ställas på en i förhållande till kostnaderna avpassad höjd och alltså endast
eliminera en vid fria marknadsförhållanden på kort sikt möjlig vinst
utöver normal avkastning. Om det på grund av försörjningspolitiska
hänsyn vid en redan starkt reducerad marginal mellan kostnader och pris
ej låter sig göra att vid prissättningen bereda producenterna och
distributörerna en skälig vinst, torde frågan om statliga subventioner och andra
produktionsstödjande åtgärder få upptagas till övervägande.
Ur ren försörjningssynpunkt är angelägenheten av att kunna ingripa
redan på ett tidigt stadium av en prisstegring, orsakad av krig eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
