Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Gårdlund, Torsten: Kriget och de sociala reformerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kriget och de sociala reformerna
en enkel utväg: att staten ökar sin upplåning och sina investeringar. Och
om rustningsbehovet icke har stigit ytterligare, skulle de upplånade
medlen kunna användas för liknande ändamål som under den förra
depressionen : t. ex. att bygga trähus för den landsbygdsbefolkning, som lider av .
bostadsnöd, pensionärshem samt samlingslokaler för husvilla folkliga
organisationer.
Möjligheterna för en kostsam socialpolitik under kriget skulle alltså
bli beroende på om det enskilda näringslivet drabbas av en större
konjunkturförsämring än man väntat. Men ovan angavs även ett annat villkor för
en sådan utveckling: att icke rustningsbehovet ytterligare skulle stiga så
att inget utrymme bleve över för socialpolitik, även om statens utgifter
av konjunkturpolitiska skäl skulle ökas. Det vore väl alltför optimistiskt
— ur socialpolitisk synpunkt — att räkna med att båda dessa villkor för
fortsatta reformer skulle uppfyllas. Men om utvecklingen verkligen skulle
gå i denna riktning, äro ju statsmakterna väl förberedda genom den
inventering över lämpliga allmänna arbeten, som verkställts under senare år.
Under tiöstens ekonomiska debatt har man vanligen utgått från att de
ökade rustningsutgifterna icke komma att lämna något utrymme för
fortsatta sociala reformer. Men de som drivit sparsamhetsparollen synas ha
förutsatt att sociala reformer måste vara kostsamma reformer. Så har ju
varit fallet med den socialpolitik, som genomfördes under depressionsåren
— av skäl som ovan antytts. Det är dock ett faktum, att det återstår
betydelsefulla reformer, som icke alls eller i mycket begränsad omfattning
medföra en belastning av budgeten. I följande översikt må det vara
till-låtet att blott antyda några brännande sociala problem, vilkas lösning icke
framstår som särskilt kostsam. Problemen komma senare att upptagas till
en mera utförlig granskning i denna tidskrift.
Det finns en samhällsfråga, som år 1789 angavs med följande ord:
"Människorna födas och förbli fria och likställda i rättigheter.
Skillnaderna i samhällsställning kunna endast grundas pä samhällsnyttan."
Etthundrafemtio år senare kommo vid de svenska universiteten och
högskolorna — de institutioner som leda till högre samhällsställning —• blott
12 proc. av studenterna från arbetarhem och 10 proc. från bondehem. Från
den fåtaliga överklassen kommo flertalet studenter: från akademikers hem
31 proc., från direktörers 10 proc. och från högre tjänstemäns 10 proc.
Längre ha vi icke kommit i den sociala demokratins förverkligande.
Läroverken och de läroanstalter, vid vilka studentexamen fordras for inträde,
bilda den normala vägen till de ledande posterna i samhället, och denna
4 väg är — utom i det fåtal fall som kunna betecknas som undantag —
Tiden 1 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
