Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Gårdlund, Torsten: Kriget och de sociala reformerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kriget och de sociala reformerna
Över arbetarskyddslagstiftningen, har emellertid nu ansetts böra tills
vidare inställa sin verksamhet. För dem som anse arbetarskyddet vara ett
även under budgetbrist lämpligt reformområde ter sig detta beslut
olyckligt.
Frågan om nya åtgärder mot olycksfall i arbete har i ett annat
avseende mycket stor aktualitet. När lagstiftningen och inspektionen nu
förbättrats, kommer det i hög grad an på arbetsgivarnas och arbetarnas eget
initiativ. Frågan om ett organiserat samarbete för att nedbringa olyckorna
har nyligen upptagits i Saltsjöbadskommitténs arbete. Inom
fackföreningsrörelsen pågår även en utredning över olycksskydd och arbetshygien på
arbetsplatserna samt yrkesinspektörernas och arbetarombudens
möjligheter att nå rättelse av missförhållandena. Det är ett välbekant faktum,
att arbetarna i alltför ringa omfattning åtaga sig de frivilliga ombudens
uppgifter, och man har från fackligt håll angivit som orsak, att
ombuden komma i ett olustigt förhållande till företagsledningen eller t. o. m.
trakasseras. Gentemot den fackliga rörelsens krav på ökat rättsskydd mot
trakassering har invänts, att det nästan är omöjligt att skapa ett effektivt
rättsskydd genom en utförligare lagbestämmelse. Det har också gjorts
gällande, att tydliga trakasserier numera äro ytterst sällsynta. Det förefaller
dock sannolikt, att ett uttryckligt rättsskydd åminstone skulle ge en impuls
till ökat intresse för ombudsuppgiften genom att minska den känsla av
osäkerhet, som avhåller mänga arbetare från att åta sig denna
samhälls-vikfiga uppgift. Man får sålunda hoppas, att arbetsmarkndens parter med
kraft fortsätta sina strävanden att minska det fruktansvärt stora antalet
olycksfall i arbete — och att de i dessa strävanden få allt stöd från
tillsynsmyndigheterna och överhuvudtaget av statsmakterna.
Bland exemplen på sociala reformer, som både äro väsentliga ur
rättvisesynpunkt och genomförbara ur statsfinansiell synpunkt, må slutligen
nämnas vissa antimonopolistiska ingripanden. För mer än tre år sedan
tillkallades sakkunniga för att undersöka de monopolistiska tendenserna inom
näringslivet och utreda möjligheterna för ett samarbete mellan
näringsorganisationerna och det allmänna i syfte att utjämna
konjunkturväxlingarna och befrämja den ekonomiska utvecklingen. Dessa sakkunniga
beräknas ha slutfört sitt arbete inom den närmaste tiden. Dessvärre synas
omedelbara ingripanden i näringslivets organisation till skydd för
konsumenterna och för befrämjandet av den ekonomiska utvecklingen icke
vara lämpliga i nuvarande krissituation med dess speciella och skiftande
problem för näringslivet.
På ett mera begränsat område förefalla dock möjligheterna till
reformer vara gynnsamma, när det gäller försäkringsväsendets organisation. Det 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
