Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Tingsten, Herbert: Tryckfriheten under debatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tryckfriheten under debatt
Det finnes också anledning att anta att regeringen överväger eller
åtminstone övervägt en skärpning av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om
uttalanden rörande främmande makter. I konseljen den 22 december 1939
anförde statsministern, att maningar givits till "återhållsamhet i uttalanden,
som gälla förhållandena i andra länder". Längre gående åtgärder för att
skydda de allmänna intressena kunde bli erforderliga. På statsministerns
hemställan beslöt Kungl. Maj :t att "till alla det vederbör rikta en offentlig
maning att iakttaga den återhållsamhet och varsamhet i uttalanden och
handlingar som rikets väl i en brydsam tid kräver" samt att bemyndiga
justitieministern att låta verkställa en utredning rörande åtgärder "mot dem,
vilka icke ställa sig denna maning till efterrättelse". Justitieministern
anförde i samma konselj att utredningen närmast borde avse möjligheterna
"att giva ökad verkan åt de stadganden i tryckfrihetsförordningen, vilka
äro avsedda att förebygga sådana missbruk av tryckfriheten som med
hänsyn till rådande allvarliga förhållanden äro uppenbart skadliga för
riket". Även ändringar i tryckfrihetsförordningen kunde komma i fråga,
dock "utan rubbning av dess huvudgrunder för yttrandefriheten, såvitt den
hänför sig till rent inrepolitiska förhållanden".
Åtalen och utredningsbesluten ha väckt diskussion. I remissdebatten
berördes frågan i en rad inlägg, den upptogs av författare och publicister
vid ett möte i Stockholm den 20 januari, och den har livligt dryftats i
pressen. På vissa håll har man ansett själva diskussionen om tryckfriheten
olämplig. Oberoende av uppfattningen i själva saken bör man dock, synes
det, bland demokrater känna glädje över att svenska politiker och publicister
trots det kritiska läget och trots den allmänna samlingen kring regeringen
känna sig uppfordrade att ta ställning till en principfråga som gäller en
av grundvalarna för vår fria styrelse.
Tryckfriheten i Sverge har stolta traditioner. Den stadfästes tidigare än
i något annat land utom England; någon censur ha vi icke haft sedan 1809,
någon indragningsmakt icke sedan 1844. Men bestämmelserna i vår
tryckfrihetsförordning, som till stor del varit orubbade sedan dess tillkomst,
lämna i sin vaga avfattning stora möjligheter till inskridanden. Enligt
§3:9 straffbeläggas "smädliga, förgripliga eller till osämja med främmande
makter syftande omdömen och yttranden om samtida nationer eller stater,
med vilka riket är i fredligt förhållande, om deras varande överhet, regering
och regeringssätt, höge ämbetsmän och sändebud, inre eller yttre
förhållanden . . .". Särskilt ordet "förgriplig" har en så obestämd karaktär att
praktiskt taget varje kritik av främmande stats inre eller yttre politik skulle
66 kunna beivras enligt stadgandet. I andra moment i paragrafen stadgas straff
Tiden 2 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
