Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Braatøy, Bjarne: Utrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vtrikeskrönika
sig vad Förenta staterna själva ämua göra. Å andra sidan har det blivit
tyst kring stjärnjournalisterna. De amerikanska nyhetsbyråerna ha blivit
strängt sakliga. Det var påtagligt att de amerikanska journalisterna under
Folkförbundets möte i Geneve i december bemödade sig om att under
förhandlingarnas gäng giva sina meddelanden en prägel av måttlighet och
balans.
Däremot ha de krigförande makterna blivit så starkt engagerade att litet
extra färgläggning icke kan göra ansvaret större. Det är icke nödvändigt
att påpeka att denna tendens gör sig gällande hos makter, för vilka vi icke
hysa någon utpräglad vänskap. Men det är av vikt att göra klart för sig,
att denna tendens även gör sig gällande i de länder, där vi borde kunna
räkna på vänskap, emedan vi själva hysa vänskap för dem. I nöden prövas
vännen.
För oss i Norden har Frankrike stått i skuggan av Storbritannien i denna
den storpolitiska kritikens gyllene tid. Vi ha själva sysselsatt oss mindre
med vad Frankrike gjort eller underlåtit att göra, emedan vi gått med på
att ge Storbritannien hela skulden. Vi äro kanske den dag som i dag är
mindre uppmärksamma på den opinion beträffande nordisk utrikespolitik,
som nu håller på att bildas i Frankrike. Både före och efter Sovjetangreppet
på Finland, både under och efter folkförbundsmötet i Geneve har det visat
sig vara god ton i Frankrike att ställa de övriga nordiska länderna i
skottgluggen.
Denna behandling av de nordiska problemen nådde sin höjdpunkt i en
ledande artikel, skriven av ingen mindre än Léon Blum, ledare för det
franska socialistpartiet, i partiets huvudorgan "Le Populaire" den 19
januari i år. Han tillåter sig utgå från som ett faktum, att hjälpen till Finland
från Frankrike, Storbritannien och Förenta staterna är betydelsefull, men
han gör en verkningsfull hjälp beroende av norsk och isynnerhet svensk
villighet att hälsa välkommen en "militär expedition från Storbritannien
eller Frankrike". Det är icke nog med att han tror att en militärallians
mellan de nordiska länderna "sannolikt" skulle avhållit Stalin från ett
anfall på Finland. Han talar om väpnade styrkor från "andra medlemmar
av Folkförbundet såsom Frankrike och Storbritannien".
Denna framställning är värd att granskas från alla sidor. Hur
betydelsefull än hjälpen frän Frankrike, Storbritannien och Förenta staterna må visa
sig vara, är det ett faktum att hjälpen icke kom då den var som mest
påkallad. "En militär expedition från Storbritannien eller Frankrike" har icke
ens varit antydd från ansvarigt håll. Huru skulle de nordiska länderna då
kunna hälsa den välkommen? Själv glömde Blum bort sin egen bekantskap
76 med Stalin redan inför de första meddelandena om dennes (iverenskom-
Ttden 2 . 1910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
