Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Sölvén, Arnold: Ett Hägerström-brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett Hägerström-brev
medel än varseblivningar, minnen och induktionsslut. Denna metods
användbarhet verifieras ju också i varje moment, i det att vi genom
densamma kunna förutsäga framtiden.
Emellertid kan just sammanställningen av varseblivningar, minnen och
induktioner leda därhän, att vad som ter sig som varseblivning, t. ex. en
hallucination eller en illusion, framträder som odugligt att använda för
bestämmandet av den rumsliga världen. Om andras varseblivningar giva
ett motsatt resultat, och om föreställningen strider mot de allmänna lagar
för skeendet, som konstateras genom induktion ur ett obegränsat antal
varseblivningar, måste vi betrakta den enskilda motstridiga varseblivningen
såsom oduglig att använda för bestämmandet av den rumsliga världen.
Särskilt gäller detta, om varseblivningen i fråga visar sig höra tillsammans
med ett exalterat känslotillstånd.
Det är nu klart, att detta, att en föreställning är sann, det betyder, att
dess föremål i enlighet med den i och med forskningens utgångspunkt — en
viss rumslig värld, som själv icke hör tillsammans med annat genom att
vara föreställd -— givna erfarenhetsmetoden måste betraktas som ett sådant
verkligt, som hör tillsammans med annat verkligt utan förmedling av
föreställningen om saken. Att vi därvid likvisst måste stanna vid sannolikheter
utan att någonsin nå den absoluta sanningen beror därpå, att nya
erfarenheter alltid kunna göra det hittills vunna resultatet tvivelaktigt. Det följer
blott av den i och för sig av angivet skäl logiskt nödvändiga metoden, att
ju omsorgsfullare undersökningen är företagen, desto mera inskränkes
fältet av de nya erfarenheter, som skulle kunna modifiera det hittills vunna
resultatet. Att något är sannolikt, betyder just detta, att basen för
undersökningen är tillräckligt bred och tillräckligt noggrant fastställd, dömd
efter normalmåttet för våra undersökningar överhuvud. Att en
föreställning är falsk (t. ex. den om en centaur), det betyder nu å andra sidan
ingalunda, att det som föreställes skulle vara intigt. I sådant fall vore
föreställningen utan föremål. Det betyder blott, att det efter den av angivet
skäl logiskt nödvändiga erfarenhetsmetoden icke omedelbart hör till den
rumsliga värld, som förutsättes vid konstateringen av en föreställnings
verklighet. Det hör dit endast förmedelst föreställningen om saken, vilket
ut-tryckes så, att föremålet är en blott fantasibild.
Men om du och Cullberg menar med subjektivism detta, att vi icke kunna
komma åt eller med någon mening tala om någon annan verklighet än
den som vi föreställer oss, då erkänner jag villigt, att jag är subjektivist.
Ty att föreställa eller tänka något annat än det, som vi föreställer eller
tänker, det är förvisso en orimlighet. Den slags objektivism, som menar
sig kunna bestämma något annat som verkligt än det, som föreställes, av- 89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
