Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Sölvén, Arnold: Ett Hägerström-brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arnold Sölvén
Huru litet motsägelselösheten har att skaffa med det subjektiva elementet
i en föreställning, själva föreställandet, det ser man, om man omvänt tager
hänsyn till oklarheten resp. klarheten, som just äro för föreställandet
självt egendomliga predikater. Om jag läser att i fredstraktaten i Versailles
Tyskland blev behandlat med den största stränghet av ententemakterna, så
blir detta för mig tomma ord, om jag inte har vissa historiska kunskaper
om både Tyskland och ententemakterna. Men att jag, om jag förstår
innebörden på grund av dessa kunskaper, också måste ha desamma aktuella,
det är icke därmed givet. Analyserar jag mitt medvetande finner jag kanske
framför mig blott vissa bilder av ett papper, som blivit underskrivet av
åtskilliga personer. Detta betyder att, ehuru väl jag har en föreställning
om sakförhållandets innebörd, i vilken ingår en mängd latenta
minnesföreställningar, sakna dessa dock den uppmärksamhet på deras innehåll, som
är nödig för att de skola kunna fattas som klara. Endast en liten del av
vad jag i varje moment föreställer har den klarhetsgraden, att jag
åtminstone omedelbart kan genom aktgivande på mig själv upptäcka det och
bestämma det som förhanden i mitt medvetande. Men den åtskillnad som
här äger rum mellan oklarhet och klarhet — jämför en matematikers
intuition före beviset och hans uppfattning efter beviset — har intet att skaffa
med motsägelselöshet resp. motsägelsefullhet. Min i avseende å vissa
mo-menter ytterst oklara uppfattning av innebörden i fredstraktatens stränga
behandling av Tyskland är därför ingalunda motsägande. En motsägelselös
föreställning kan vara både klar och oklar. En motsägande föreställning
är varken klar eller oklar — därför att den saknar föremål och sålunda
icke existerar som föreställning.
Emellertid är det tydligt, att om man refererar motsägelselösheten resp.
motsägelsen på sammanhang resp. sammanhangslöshet hos själva
föreställningen i stället för på det föreställdas bestämdhet resp. obestämdhet, såsom
Cullberg gör, så har man fältet öppet för antagandet av vad som helst. Ett
motsägelsefullt antagande betyder då ingalunda att påståendet är objektivt
sett meningslöst. Det påstådda kan då naturligtvis existera. Men därmed
har man i sin tankeflykt kommit så långt att man själv ställt sig utanför
all möjlighet att bevisa något som helst. Man upphäver, i det man själv
använder sig av logiska resonnemang, logikens egen giltighet. Men med
absurditeten i en sådan position upphör allt resonnemang.
Hjärtliga nyårshelsningar!
Din tillgivne
Axel Hägerström.
LJpsala den 4 jan. 1931."
92 ★
Tiden 2 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
