Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Händelser och spörsmål - Vanner, Al: Budgeten - Vanner, Al: 1939 års val
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
116
lig storlek och avser f. ö. till stor
del sädana ting som direkt betingas
av läget. I budgetutjämningsfonden
finnas dessutom över 160 milj., som
kunna användas för att minska
upplåningen.
I vilket fall som helst är det
mycket betydande summor, som staten
kan behöva låna under slutet av detta
och under nästa budgetår. Hur stora
dessa summor bli, ja det beror som
sagt av hur stora utgifterna bli och
därom kan man för närvarande inte
mycket mera veta än vad man kan
gissa sig till. Dessutom beror det
givetvis av hur skatterna inflyta. På
det ena eller andra sättet måste
staten skaffa nödiga medel, antingen
genom skatt eller genom lån. Det
finns en tredje väg, inflationen, men
den är med absolut säkerhet den
sämsta. Inflationen det är
prisstegring. Man kan bidra till att hålla
den borta genom att minska sin
rfter-frågan, d. v. s. genom att spara, och
sparandet är nödvändigt också för
alt balansera den upplåning, som
synes bli ofrånkomlig. Redan har
staten vänt sig till småspararna med
B. k. sparobligationer och till alla
med premieobligationer, som ju för
det stora flertalet köpare dock lämna
en endast blygsam eller ingen
avkastning, medan andra kunna fä
desto mer. Senare kommer staten
säkert också att vända sig till de större
spararna, ty dessa andra former
kunna dock endast väntas inbringa
förhållandevis små belopp, små i
förhållande till det behov, som kan
väntas uppstå. Det är därför av
yttersta vikt, att sparandet
vidmakt-hålles och helst ökas, även om ett
sådant perspektiv för mänga kan te
sig tämligen uteslutet.
Trots allt är den svenska statens
finansiella ställning stark och
starkare än de flesta andra staters. Då
man anför det som en svaghet, att
finanserna icke förmått motstå ens
de första månadernas påfrestningar,
är det svårt att förstå vad man
egentligen menar. Tidigare har man städse
klagat över att budgeterna varit
överbalanserade och lämnat
överskott. Hade man velat ha det så, att
reserver nu i större utsträckning
skulle stått till förfogande, hade det
endast varit möjligt genom än större
tidigare överskott. Den verkliga
styrkan ligger emellertid i ett sunt
näringsliv och pä den punkten torde vi
ha det lika gott ställt som någon
annan. Vartill icke minst den under
de gångna åren förda finanspolitiken
bidragit.
Al Vänner
1939 års val
Under förra äret ägde politiska
val rum i Danmark, Finland och
Schweiz. För det danska valets
utgång har tidigare redogjorts i Tiden,
men däremot icke för de båda
senare. Just nu kunna de kanske
sägas ha föga intresse, men man fär
ju hoppas, att läget åter en gäng
skall bli sådant, att medborgarna få
tillfälle att säga sin mening, och då
kan det ha sitt intresse att göra
jämförelser.
Det finska valet ägde rum i juli.
Valsättet är proportionellt efter ett
invecklat system och väljarna ha
rätt att avge sin röst även inom
annat röstningsområde än hemorten.
Detta gör, att det vanligen dröjer
mycket länge, innan de definitiva
siffrorna meddelas, om de nu
meddelas för samtliga kretsar, och det
är därför sannolikt, att de nedan
angivna för 1939 icke äro helt exakta,
men i stort sett ange de dock
partiernas relativa styrka. Utgången blev:
Tiden 2 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
