Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1940 - Händelser och spörsmål - Vanner, Al: 1939 års val
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
’ vSr bud stod sig icke då det drogs inför
domstol. Det är åtminstone möjligt,
att denna åtgärd riktat väljarnas
uppmärksamhet på partiets
förehavanden på ett helt annat sätt än
annars skulle varit fallet, fast förbud
av denna art vanligen pläga ha rakt
motsatt verkan mot den åsyftade.
Av regeringspartierna gick det
minsta, nationella framstegspartiet,
ytterligare tillbaka och fick efter
valet endast sex man i riksdagen. I
Finland som annorstädes ha de
liberala idéerna senare år haft dålig
jordmån, vilket dock icke hindrat,
att partiet spelat en långt
betydelsefullare roll än medlemsnumerären
ensamt kunnat motivera.
De båda andra regeringspartierna,
agrarerna, maalaisliitto, och
socialdemokraterna ökade däremot icke
obetydligt i fråga om väljare men
mindre starkt i fråga om antal valda.
Lustigt nog fingo agrarerna en
mandatvinst om tre med en mindre
röstökning, medan socialdemokraterna
endast ökade med två, fast ökningen
av antalet röster för dem var större.
Vad slutligen svenskarna
beträffar, fingo de olika svenska
grupperna tillsammans visserligen
ungefär lika många röster som svenska
folkpartiet vid föregående val, men
antalet representanter minskades
med tre. Delvis berodde väl detta på
splittringen men dessutom på
förskjutningar i förhållande till de
andra partierna i den starkaste svenska
kretsen, Nyland. Det vore emellertid
oriktigt att endast ta hänsyn till
detta även till namnet enbart
svenska parti vid bedömandet av den
svenska representationen, ty framför
allt inom det socialdemokratiska
partiet finnas många svenska väljare
och det förefaller, som om de ökats
vid detta val, även om det är svårt
118 att exakt fastställa, eftersom social-
demokraterna icke gå fram efter
raslinjer annat än i den mån detta kan
betingas av valsystemet, som rör sig
med listor med endast tre namn.
Det finska valet förlorade ju snart
nog sin betydelse. I kampen mot den
stora grannen i öster ha de
inrikespolitiska skiljelinjerna försvunnit
och utrikespolitiskt fanns det icke
före valet någon markerad
skiljaktighet och finns helt säkert ännu
mindre nu. Man har i alla fall de
senare valen kunnat konstatera en
visserligen icke särskilt utpräglad
men dock mycket tydlig fortgående
dragning till socialdemokratin och
det fanns ingen anledning tro annat
än att den skulle ha fortsatt.
Både fackföreningsrörelse och parti
stärkte ständigt sina positioner. Det
vill med andra ord säga, att de
finska arbetarna redan vunnit åtskilliga
segrar i kampen för allt större
frigörelse och föga hade behov av den
underliga hjälp till "frihet", som
Sovjet förklarar sig vilja ge dem.
Valet i Schweiz, som ägde rum i
oktober, fick till stor del karaktären
av borgfredsval. Val ägde över
huvud icke rum i alla kantoner, utan
partierna nöjde sig med den
förutvarande mandatfördelningen. Valet
försiggick dessutom under säregna
förhållanden, eftersom 400,000 man
voro mobiliserade och valagitationen
av naturliga skäl måste begränsas
inom armén, vilket dock icke
betydde, att den helt uteblev.
Tidningar och tryckta skrifter i övrigt fingo
distribueras men däremot var den
muntliga agitationen mestadels
förbjuden. Om och i så fall i vilken
mån detta kan ha inverkat på
utgången är tämligen omöjligt att fälla
något omdöme om.
Om man över huvud vill göra
någon jämförelse med föregående val,
måste man av givna skäl hålla sig
Tiden 2 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
