Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1940 - Wells, H. G.: De mänskliga rättigheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. G. Wells
lämpliga skadestånd), skola delas upp i ett antal små, fullständigt
avväpnade lydstater. Sådant prat går direkt till Tyskland. "Detta är", säger
den tyska radion, "vad de skola göra med oss! Detta är vad de brittiska
flygbladen undvikit att tala om för er! Där ser ni, att ni måste slåss. Det
kommer att bli ’Hur skall det gå med Pinnebergs’ för andra gången och
värre, om ni inte slåss."
Vi brittiska medborgare ha alls icke sådana avsikter. Vårt folk har på
ett dunkelt, djupt och instinktivt sätt accepterat detta krig, motvilligt,
allvarligt och bestämt. Vi önska sätta stopp för den nazistiska
våldspolitiken och få den att erkänna sitt nederlag. Vi ha alls ingen klar mening
om vad som skall hända Tyskland efteråt. Vi skulle gärna vilja ha en
klar mening, och vi sträva efter att nå den. Men vi ha ännu icke denna
klarhet. Få av oss tro på möjligheten av att dela upp Tyskland på detta
sätt, och de flesta finna tanken att senare kämpa ett religionskrig mellan
Vatikanen och Ryssland avskyvärd. Trots alla nedslående händelser äro
många av oss vanliga människor benägna att ta det försiktigt och
förnuftigt med Ryssland. Vi tro icke att Stalin och Mölotov har sagt det sista
ordet å detta djupt okända folks vägnar.
Vad beträffar den nuvarande kraftmätningen veta vi, att vi ha tvingats
och förletts in i en ställning, som vi måste fortsätta att försvara. Vi strida
mot laglöst våld, d. v. s. vi kämpa alltjämt "det krig som skall göra slut
på kriget", det krig som började den 4 augusti 1914. Man lurade oss 1918
och vi ha under tjugo år fått nöja oss med detta de segrande staternas
förbund i Geneve, detta billiga diplomatiska bedrägeri, och ha nu famlat oss
fram till detta nya krig. Men denna gång förstå vi bättre vad det gäller,
och vi fordra av regeringen att den utför vår vilja. Vi, det enkla folket
i Storbritannien och Frankrike, slåss för att utrota våldet, emedan vi finna
det omöjligt att leva det liv vi önska i en krigisk värld. Det måste bli slut
på krig. Det är det allmännaste kravet bland våra krigsmål.
Vi vilja icke veta av några misstag den här gången. Och emedan vi
tagit lärdom av alla missräkningar under Nationernas Förbunds tid,
försöka vi nu upptäcka huru vi skola förverkliga delta viktiga mål. Vissa
förutsättningar framstå som klart nödvändiga för allt fler bland oss. Och
den första av dessa förutsättningar är att ännu en gång göra vad som varit
sed bland de demokratiska folken, när helst de nått en avgörande
vändpunkt i sin historia, nämligen att formulera en förklaring med de
huvudprinciper, på vilka den nya eran skall grundas.
Det har blivit en tradition bland de (engelsk- och franskspråkiga folken
att avge sådana deklarationer för att bringa klarhet i en svår situation.
146 Så skedde i Magna Charta för att hejda kungamaktens övergrepp. Den
Tiden 3 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
