Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1940 - Lindberger, Örjan: Förlagsaktiebolaget Elefanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förlagsaktiebolaget Elefanten
Conan Doyles första Sherlock Holmes-historier och därmed gav impulsen
tili nutidens enorma konsumtion och produktion av detektivromaner. Med
den dominerande ställning som anglosaxisk förströelselitteratur f. n. har
på vår svenska bokmarknad har de normer som gälla i England och Amerika
också sin giltighet hos oss.
Det vore visserligen felaktigt att påstå, att inte böcker och ändra
tryckalster i för-northclififesk tid nådde sådana upplagesiffror, att man har rätt
att tala om en industriell produktion. Det fanns dåliga och likgiltiga
författare som kom ut i massupplagor också i den gamla goda tidfen.
1840-talets franska sensationsromaner är ett exempel. Men det fanns verkligt
bra författare som nådde stora upplagor då. De gjorde det t. o. m. ofta.
Nu gör de det sällan. För 100 år sedan var Dickens den typiske
succéförfattaren, i våra dägar är det Wodehouse. Däremellan ligger införandet
av ett renodlat industriellt betrakteilsesätt på bokmarknaden, en mentalitet
som betraktar det tryckta ordet som ött medel att skapa rikedomar och
bortser från konstnärlig kvalitet och kulturell halt hos vad som trycks,
bara det går att sälja. Kort sagt: elfefantstilen. Northcliffe har spelat en
väsentlig roll vid förändringen.
Northcliffe skapade sin förmögenhet genom att observera och utnyttja
samtidigheten av tre eller fyra saker: uppfinnandet av konsten att göra
papper av trä, Bättmaskinens tillkomst, föirhandenvaron av de nya stora
skaror läskunniga människor, som folkskolorna skapat, och sist men inte
minst dessa skarors ringa omdömesförmåga. Den som representerar den
första läskunniga generationen inom sin familj kan inte rimligtvis förväntas
ha smak och omdöme ifråga om sin lektyr, eftersom han aldrig haft
tillfälle att göra några jämförelser. Den publik, som Northcliffe lade an
på, saknade till stor del andra litterära normer än skillingtryckets. Undra
sedan pä, att det gick bra att sälja tidningar och tidskrifter baserade på
sensationer, anekdoter, bilder och skvaller!
En högst väsentlig deil av läsekretsen kring de northcliffeska tryckalstren
rekryterades emellertid inte från de fattigaste samhällslagren. Northcliffes
biograf Hamilton Fyfe — som medvetet eller omedvetet är mycket
upplysande — anser att Northcliffes intima kännedom om medelklassens
mentalitet hade en stor andel i hans framgång. "Dessa människor", förklarade
han t. ex. på tal om den publik som en av hans veckotidningar syftade
att nå, "särskilt kvinnorna, tycker om att läsa sånt som förefaller att
vara avsett för personer av högre social ställning.–Nio kvinnor av
tio föredrar att läsa om en dyrbar aftontoalett av den sort, som de aldrig
i livet kan få, framför att få anvisning pä en enkel klänning som de
kan ha råd med." I detta yttrande ligger både en allmän sanning och 161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
