Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1940 - Örne, Anders: Uppsalafilosofin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de primitiva folkens vidskepelser. Uppfattningen att det existerar sådant
som godhet och ondska, rätt och orätt, plikt och pliktförsummelse, är helt
enkelt vidskepelse, ingenting annat. Ingen sats av typen "detta är gott"
uttrycker något, som kan vara sant eller falskt. Ingen sådan sats påstår
något om något. Hela frågeställningen är meningslös. "Jag kan" — citatet
som hämtats ur Hedenius artikel är ordagrant — "aldrig få något sant
svar på frågan, om jag har rätt att leva i sus och dus och göra ’vad jag
behagar’. Detta lika litet som man kan få reda på om det (för att låna
ett exempel från Hägerström) är gott att hava en säck potatis. Anledningen
till att dylika frågor icke som vissa andra frågor kunna besvaras är helt
enkelt den, att de icke äro några frågor."
Det förefaller en enkel lekman, som om med utgångspunkt från denna
syn på saken, nästan allt, som nu kallas vetenskap, skulle falla bort. Av
Uppsala universitets fyra fakulteter borde minst tre och en halv
omedelbart strykas. Till sist kanske när allt kommer omkring endast en lärostol
i begreppsanalys blir kvar som vetenskapens tronstol och från denna enda
skall inpräntas den enda sanningen, att "A är A", vars visshet dock kanske
en ny filosofi också kommer att bestrida.
För att tala allvarligt finns det väl ingen människa, som vill bestrida
det riktiga i att filosofin gör en grundlig och hänsynslös städning och
systematisering i begreppens rike. I den mån uppsalafilosofin har ägnat
sig häråt, har den utfört en lovvärd gärning. Om den däremot av sina
undersökningar drar den slutsatsen, att allt, som ej faller inom dess
kategorier, är vidskepelse och bör utrotas ur människornas hjärnor, måste man
på det kraftigaste reagera. Om det blott vore fråga om terminologin, kunde
man måhända resignera. Så förefaller icke, av Hedenius artikel att döma,
vara fallet. Att utesluta värdena från filosofins arbetsfält är tvärtom den
medvetna avsikten och icke blott det: De skola tydligen också i det
praktiska livet behandlas som vidskepelser. Människolivet, både individens liv
och livet i samhället, är dock och måste vara fullt av värderingar, språkligt
uttryckta i värdeomdömen och praktiskt i ständiga val mellan olika
möjligheter — med gagnet eller godheten som motiv. Det synes en icke-filosof
som någonting över alla gränser orimligt, att vetenskapen ej skulle ha
något att säga i samband med denna ständigt pågående process — utom
att allt väljande, som ledes av värdering, är lett av vidskepelse.
Att värden och plikter blott äro illusioner är uppriktigt sagt ett
påstående, som synes vara i högsta grad osant. Bådadera äro i själva verket
påtagliga realiteter, som ha samma vikt i samhällslivet som exempelvis
begreppet kurs i sjöfarten eller omkörning i motortrafiken på landsvägarna.
En sjökapten måste hålla en viss, av regler bunden kurs, om han vill nå en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
