Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1940 - Litteratur - Rosenberg: Demokratie und Sozialismus (Westerståhl)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
188
ABTHUR BOSENBERG;
Demo-kratie und Sozialismus.
Verlag Albert de Lange,
Amsterdam 1938. 345 sid.
Arthur Rosenberg har tidigare varit
professor i historia vid Berlins universitet,
till 1937 medlem av tyska kommunistiska
partiets centralkommitté samt av tredje
in-ternationalens exekutiv. Med föreliggande
arbete avser han att ge en historisk
belysning och en personlig värdesättning av
demokratin. Rosenberg äger förmåga att
med överlägsen skicklighet lägga upp sitt
ämne och belysa sina påståenden. Han
intresserar alltid även om han inte alltid
övertygar. Boken borde vara mycket
värdefull som underlag för exempelvis
studiecirkeldiskussion av demokratin ur
socialistiska synpunkter och de senaste
månadernas händelser har ökat dess ideologiska
aktualitet.
Enligt Rosenberg får med demokrati
inte förstås ett bestämt statsskick, som
utmärkes av vissa yttre former, utan
demokrati är alltid en politisk rörelse,
uppburen av vissa samhälleliga krafter och
klasser. En demokratisk stal är en sådan
stat där en demokratisk rörelse härskar.
Den demokratiska rörelsen kan först
uppdelas i en socialistisk och en borgerlig
rörelse. Den socialistiska demokratin, där
folket härskar och de väsentliga
produktionsmedlen äro socialiserade, har hittills
aldrig lyckats tillkämpa sig seger. Den
borgerliga demokratin, som består i
folkvälde under upprätthållande av
privategendomens principer, har innehaft makten i
ett flertal stater och inom den kan
urskiljas å ena sidan imperialistisk, kolonial
och liberal demokrati, å andra sidan social
demokrati. De förstnämnda vilja överbygga
klassmotsättningarna genom yttre
expansion eller inre kompromiss, medan den
sistnämnda, den sociala demokratin, erkänner
klassmotsättningarna och kämpar för den
breda massan mot en feodal eller
kapitalistisk överklass.
Kring den sociala demokratin
koncentreras Rosenbergs intresse och då därmed
ej menas ett bestämt utformat statsskick
utan kämpande folkvälde, så kommer hans
bok att handla om revolutioner och krig
men icke om de demokratiska
representationernas fredliga arbete. Överhuvud kan
en social demokrati — och den visar sig
vara den enda verkliga demokratin —
enligt definitionen blott bestå en kort tid,
blott vara en övergångsperiod. Antingen
slås den ned eller har den, om den segrar,
ej längre någon att kämpa mot och
förvandlas då till något annat. Den sociala
demokratin skall uppbäras av "folket".
Rosenberg utgår här ifrån det gamla
folkbegreppet, folket som står emot de
styrande, den breda massan av befolkningen
som har solidariska intressen gentemot sin
förtryckare, ett litet aristokratiskt eller
plutokratiskt överskikt. Folkrörelser av
detta slag funnos, skriver Rosenberg,
under antiken, för kort tid tillkämpade de
sig makten under franska revolutionen i
och med Robespierres herravälde och i den
unga amerikanska republiken under
Jeffer-sons ledning. Vidare stod den sociala
demokratin på dagordningen för de stora
revolutionära rörelserna i
adertonhundrata-lets Europa. Element av social demokrati
säges även ha framträtt under de första
åren av det ryska sovjetväldet liksom
under president Roosevelts nuvarande
amerikanska regim. Social demokrati är
folkvälde med sin udd riktad mot de rika och
förnäma, Graccherna liksom Robespierre,
Lenin liksom Roosevelt, alla ha varit dess
förkämpar.
Rörande Marx ståndpunkt och den av
honom ledda första internationalens
politik genomför Rosenberg en tolkning som
betydligt avviker från den vanliga. Den
Tiden 3 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
