Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Östlind, Anders: Nordiskt ekonomiskt samarbete i krigstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Östlintl
nordiska handeln intensifierades, torde f. n. vara fullt sysselsatta. Så t. ex.
skulle en utvidgning av exporten av svenska verkstadsprodukter till de
nordiska länderna öka konkurrensen om den yrkeskunniga arbetskraften
inom verkstadsindustrin och därmed försvåra de svenska rustningarna och
exporten till icke-nordiska marknader. I nuvarande läge skulle alltså icke
mycket vinnas, om Norge började köpa vissa maskiner från Sverge i stället
för från Tyskland eller Förenta staterna. Likaså är det f. n. med tanke på
de nordiska valutareserverna tämligen likgiltigt, om Norge exporterar sin
koppar till Frankrike och Belgien medan Sverge täcker sitt behov från
Chile och Förenta staterna eller om de norska exportörerna leverera sin
koppar till Sverge medan Frankrike och Belgien få fylla bristen genom
ökad import från Chile och Förenta staterna.
Endast Danmark har f. n. så stora produktionsreserver att det utan
ogynnsamma återverkningar på exporten till icke-nordiska länder eller på
rustningarna skulle kunna öka sin export på de nordiska marknaderna av ett
flertal sådana varor, som äro begärliga i de övriga nordiska länderna, och
vilka dessa delvis importera från icke-nordiska länder. Åtgärder för att
ersätta de nordiska ländernas import av icke-nordiska varor med danska
varor skulle sålunda kunna väntas något förbättra Danmarks mycket
bekymmersamma valutaläge. Sverge, Norge och Finland, som närmast
ifråga-komma för väpnat motstånd mot event. angrepp, skulle däremot icke uppnå
egna fördelar genom dessa åtgärder. Även om åtgärderna vore till gagn
för Danmark finge de alltså ingen egentlig betydelse för Nordens
ekonomiska försvarsberedskap.
Vissa undantag finnas från den allmänna regeln att en ökning av den
internordiska handeln i nuvarande läge knappast skulle medföra
besparingar av de sammanlagda svenska, norska och finska valutareserverna.
Dessa reserver kunnia sparas i t. ex. det fall, då importen från icke-nordiska
länder kan ersättas med import från Sverge, Norge eller Finland av varor,
som där framställas inom sådana delar av näringslivet, där kapaciteten
icke till fullo utnyttjas, och från vilka den överflödiga arbetskraften icke
utan stora svårigheter kan överflyttas till näringsgrenar med arbetsbrist.
Den nordiska produktionen av sådana varor kan nämligen ökas, utan att
därför varken exporten av dessa varor till andra länder eller produktionen
på andra håll blir lidande. Det kunde också vara fördelaktigt att öka
den nordiska handeln i sådana varor, vars pris till stor del motiveras av
höga fasta produktionskostnader — förutsatt att kapaciteten icke fullt
utnyttjas inom de företag som beröras — och detta även om arbetskraft
då tas i anspråk som eljest skulle få sysselsättning på annat håll. I detta
214 fall blir nämligen besparingen av de gemensamma valutareserverna större
Tiden 4 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
