Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1940 - Lindberg, August: Bördor att dela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bördor att dela
dag medför en stark förslitning av arbetskraften är säkert. Den ständigt
ökade arbetstakten har icke gått spårlöst förbi.
De erinringar, som här göras, avse inte på något sätt att förringa det
ansvar arbetarna ha. Avsikten är endast att i all blygsamhet ge vissa
vederbörande en erinran om att även den andra parten har vissa skyldigheter.
Om man ensidigt ställer kraven, kan lätt en misstämning uppstå. Och detta
gäller i än högre grad, om orättvisa beskyllningar framföras. Jag anser, att
man med rätta kan ställa stora krav på arbetarklassen i en hård tid. Men
inte endast på arbetarna. Det må vara rimligt, att de krav, som ställas på
dessa, också böra ställas på övriga samhällsgrupper.
Att arbeta mera är endast ett av de krav, som nu ställas. Det kräves också,
att den personliga förbrukningen minskas och sparverksamheten ökas.
Betydelsen av att dessa krav uppfyllas har finansministern utvecklat ’i ett
radiotal rörande det stora försvarslånet. Vad där framfördes har utan tvivel
sin riktighet. Landsorganisationen har också tagit kraftig del i den
propaganda, som igångsatts för försvarslånet och som utgör ett led i
spar-propagandan. En maning har ställts till medlemmarna att kraftigt
medverka till att länet säkerställes. Denna maning har ställts i fullt medvetande
om att en sparaktion för arbetarnas vidkommande betyder en nedsättning
av levnadsstandarden. För den stora massan av arbetare, som inte har större
inkomster än de gå åt för den dagliga förbrukningen, ligger en nedsättning
av levnadsstandarden nära till. Den minsta stegring av levnadskostnaderna,
som icke följes av motsvarande höjning av lönerna, innebär en nedsättning
av standarden. I samband härmed kan erinras om att en nedsättning ägt
rum sedan krigsutbrottet. Men när vi propagera för en ytterligare
nedsättning genom sparverksamhet, så göres detta därför att den frivilliga vägen
alltid är den bästa. Beträdes inte denna, kommer tvånget antingen genom
skatter av olika slag eller genom inflation. Men en nedsättning av
levnadsstandarden är inte heller ett krav, som kan ställas enbart på arbetarklassen.
Även övriga samhällsgrupper ha sitt ansvar. Vi ha mycket folk med stora
inkomster här i landet. Det lär ju finnas cirka 40,000 inkomsttagare med
10,000 kronor och däröver i inkomst per år. Många av dessa förbruka
säkerligen sina inkomster till största delen. I varje fall finnas många, som
förbruka 10,000 kronor och däröver till sitt eget och sin familjs behov. Att
dessa nedsätta sin levnadsstandard är i hög grad nödvändigt.
Det förefaller oss på arbetarsidan som om problemställningarna i
diskussionen om krisens bördor väl så ensidigt förlagts till de mindre bemedlades
planhalva. Därför ha ovanstående erinringar framförts. Ett är säkert: skall
vårt land och folk obrutet komma igenom svårigheterna, måste alla ge sin
fulla medverkan. 275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
