Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1940 - Wellander, Erik: Lektioner i svenska V. Främmande ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltså skriva strike och uttala straik, ansågs på goda grunder olämpligt.
Man beslöt sig så småningom för kompromissen strejk, och detta har slagit
igenom. Frågans lösning kan anses alldeles tillfredsställande, även om en
annan lösning hade varit tänkbar. Ur praktisk språksynpunkt är det i själva
verket rätt likgiltigt, vad man bestämmer sig för, det angelägna är, att man
enas om en form som passar våra svenska språkvanor.
I fråga om ett så viktigt ord som budget har man nått enighet i
stavningen, men uttalet växlar från buddjett, med tonen på första eller på
andra stavelsen, till budget, med svenskt uttal, som om ordet vore
sammansatt av bud och get. Det vanliga ordet chaufför åter har endast ett vårdat
uttal, nämligen sjåfför, men uttalet sjafför är ytterligt vanligt, och detta
avspeglas i stavningen. En tjänsteman i ett av statens affärsdrivande verk
har antecknat 33 olika stavningar utom den riktiga.
Om så många vanskligheter vidlåda så vanliga ord, kan det ju icke
förvåna, om besvär orsakas av sådana ord som juste, sujett, refuge, negligera,
corps-de-logis, chauvinism, för att icke tala om knockout, sweater, plus four
och five-o’clock-tea.
Även i fråga om ordens betydelse och bruk i satsen är det lätt att göra
fel, som avslöja den ovane författaren. Det engelska fair play är icke
adjektiv, man kan sålunda icke skriva Som opponent var han föga fair play.
Vad skall man då göra? Man skall umgås försiktigt med de främmande
orden. Somliga tro, att det är fint, att det gör ett lärt och vederhäftigt
intryck, om man nyttjar många främmande ord. Detta är alldeles oriktigt.
Lärdom och vederhäftighet framträda gärna i mycket blygsamma och
enkla former. Hopade främmande ord tyda ofta på bristande behärskning
av ämnet, stundom maskera de försök att bluffa. Och felaktigt bruk av
främmande ord gör alltid ett ogynnsamt intryck på läsaren.
Onödiga lånord böra helt undvikas. I vårt land kommer man långt med
svenskan. Det finns ingen anledning att bruka krångliga ord med växlande
stavning och skiftande uttal, då goda svenska ord finnas. Varför skriva
enkät, entré, environger, franska ord med ofransk stavning och ofranskt
uttal, när vi ha orden rundfråga, ingång eller inträde och omgivningar?
I fråga om främmande ord som vi svårligen kunna undvara kan man ta
som regel att aldrig nyttja dem utan att vara alldeles säker på stavning,
böjning och betydelse. Är man osäker, så är det bäst att slå upp Östergrens
lilla ordlista "Våra vanligaste främmande ord" (Verdandis småskrifter
146), som ger nödiga upplysningar om praktiskt taget alla mera allmänt
brukade främmande ord. Den ger också svenska översättningar och förslag
till utbytesord, vilket är särskilt värdefullt för varje författare som strävar
efter exakthet i uttrycket och omväxling i ordvalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
