Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 6, 1940
- Nordström, G. Hilding: Ett avslutat kapitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
► | Med upplösandet av Statens arbetslöshetskommission har ett viktigt kapitel i Sverges sociala historia mellan de två världskrigen färdigskrivits. |
G. Hilding Nordström
Ett avslutat kapitel
Genom den sammanslagning av Statens arbetslöshetskommission och
Statens arbetsmarknadskommission som i vår företagits, har det sedan mer än
ett kvartssekel verksamma centralorganet för den statliga
arbetslöshetspolitiken i värt land–Statens AK — definitivt avträtt från scenen. Ett
betydelsefullt kapitel särskilt i de två senaste decenriiernas ’sociala historia har
därmed färdigskrivits. Det må fördenskull vara berättigat att kaista en kort blick
tillbaka pä förutsättrangarna för iden av kommissionen bedrivna politiken
och dennas bärande principer.
Det svenska samhällets arbetslöshetsbekämpande åtgärder före
kommissionens itillkomst buro genomgående prägeln lav improvisationer. De hade
vidare mera karaktären av kristligt barmhärtighetsverk och fattigvårdsbetonad
nödhjälp än av metodiskt vidtagna anordningar i form av ordnad
sysselsättning och regelbundna understöd utan ifattigvårds (karaktär och
rättsverkningar. Vårt samhälle var länge inriktat på att söka komma ifrån sina
skyldigheter mot de arbetslösa iså snabbt och billigt som möjligt. Landet befann
sig då också på ett utvecklingsstadium, där man ännu hade föga känning
av de internationellt verkande ekonomiska krafternas spel. Följaktligen
fanns i de existerande samhällsekonomiska förhållandena icke något
omedelbart tvingande motiv för den tidens bestämmande kretsar att djupare
reflektera över arbetslöshetens samband med samhällets ekonomiska
struktur och att därav dra de nödvändiga socialpolitiska konsekvenserna. På
den tiden gjordes icke heller någon åtskillnad på den sysslolöshet, som
bottnade i personlig (arbetsovilja och den, som hade sin grund i brist på
arbetstillfällen. I den män hjälp dock befanns ofrånkomlig, lämnades den
ofta i motbjudande former och som regel kortvarigt och i för knapp
omfattning. Den som vägrade att ta emot vad öom bjöds riskerade dessutom att
bli behandlad såsom lösdrivare. Sådan ter sig i schematisk förkortning
inställningen i vårt iland till arbetslöshetsproblemet för fyrtio—^femtio år
334 sedan.
Tiden 6 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:40:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0342.html