Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Helger
Enhetligt eller blandat skolsystem
Ett svar till professor Erik Wellander
Terminologin
I fjärde häftet av Tiden för innevarande år har professor Erik
Wellander i en längre artikel framträtt till försvar för det skolsystem, som infördes
i vårt land genom 1927 års riksdagsbeslut,^ och som innebär, i korthet sagt,
att en del lärjungar lämnar folkskolan efter att ha genomgått fjärde klassen
och övergår till 5-årig realskola eller 7-årig flickskola, under det andra
genomgår folkskolans sex klasser och därefter går till praktiska
ungdomsskolor,^ 4-åriga realskolor eller kommunala mellanskolor. Detta system
betecknar professor W. som "enhetsskola", smidigt tillämpad efter olika
praktiska behov, under det han finner "bottenskolan" vara "ett sätt att för
ett stadium lösa enhetsskolans problem", en lösning som enligt författarens
mening såsom "generell lösning är hopplöst föråldrad".
Av artikelns första sidor vill det synas, som om professor W. endast avsåge
att objektivt lägga till rätta den terminologi, som använts och
användes i diskussionen om folkskolans plats i vårt skolsystem. Men största delen
av artikeln utgör ett energiskt partitagande för det ovannämnda systemet
och emot enhetsskolsystemet, sådant detta utformats i skolkommissionens
betänkande och accepterats av den socialdemokratiska riksdagsgruppen i
dess partimotion vid 1927 års riksdag.^
Att ett klarläggande av termerna i denna diskussion är behövligt, därom
bör inte minst vännerna av den för alla samhällsklasser gemensamma
barndomsskolan vara ense med författaren. Men det synes som om professor
1 Professor W. hörde 1927 till reformens ivrigaste motståndare.
2 Enligt 1918 års riksdagsbeslut.
3 Motion I: 254. 339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
