Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enhetligt eller blandat skolsystem
den som genomgått tre eller fyra klasser av folkskolan, har folkskolan till
grundskola.
En bottenskola eller grundskola, som förtjänar en sådan benämning, måste
utgöra ett avslutat helt; dess kursplaner måste vara så avvägda, att
lärjungarna inhämtar det minimum av kunskaper och färdigheter, som krävs
av alla medborgare, och som därjämte kan utgöra en grundval för vidare
utbildning, praktisk eller teoretisk. Den sexklassiga folkskolan har visat sig
väl fylla dessa krav."
Om man drar ut konsekvenserna av den betydelse, som 1924 års
skoisak-kunniga ville lägga i ordet grundskola, och som professorerna Bergman
och Landqvist ville ha bottenskola att betyda, så hade vi ju folkskolan till
grundskola eller bottenskola redan 1869 eller åtminstone 1894, då
inträdesfordringarna till läroverket anpassades efter kursen för folkskolans tredje
klass. Såvitt jag kan minnas, var det emellertid ingen som påstod, att
bot-tenskolefrågan då var löst, utan endast ett steg var taget mot dess lösning.
Vad termen enhetsskola angår, tycks professor W. inte ha fått ens 1924
års skolsakkunniga med på att därmed beteckna ett skolsystem med dubbel
anknytning till folkskolan. Det ser ut, som om de sakkunniga beslutat sig
för att genom en kompromiss gå "udenom" och låta bli att ta upp till
behandling någon av de båda termer, som skolkommissionen flitigt använt
som beteckning för två motsatta skolsystem. Jag har icke kunnat i
betänkandet återfinna varken enhetsskolan eller dess motsats parallellskolan. I
en av professor W. kort efter riksdagsbeslutet utgiven skrift’’ finner man
samma definition på enhetsskolan som nu i hans artikel i Tiden; i båda
fallen undviker han sorgfälligt att nämna den fullständigt klargörande
motsatsen, parallellskola.
Om vi så börjar slå i tillgängliga ordböcker, ska vi finna
att ordet "enhetsskola" inte finns i Nordisk Familjebok för år 1918. Men i
supplementet till arbetet står en artikel, författad av skolkommissionens
sekreterare, d. v. undervisningsrådet, numera generaldirektören Wilhelm
Björck. Enligt denna artikel har ordet "blivit en allt vanligare beteckning
på en skolorganisation, som utgör en sammanhängande enhet med
folkskolan som den grund på vilken övriga läroanstalter bygga, organiskt
förbundna med varandra". I Sverge innebär detta, fortsätter förf., att
folkskolan i hela sin utsträckning bildar underlaget för den högre skolan. I
" Alt folkskolan mångenstädes är och framdeles överallt skall bli sjuklassig, betyder
i sak ingenting i fråga om de sex klassemas lämplighet som grundskola, ty dels har den
sjunde klassen i alla ämnen, utan geografi, nytt läroinnehåll, och dels har riksdagen uttalat
sig för att denna klass skall erhålla en praktisk läggning överallt, där det kan ske.
^ Skolkompromissen, Nyköping 1927. 341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
