Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1940 - Johansson, Alf: Inför en arbetslöshetskris?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inför en arbetslöshetskris?
samhet samt att de tvä viktigaste bristområdena hittills, jordbruk och
skogsbruk, tillsammans under ett följande år knappast komma att sysselsätta
väsentligt mera folk än detta året. Om tendenserna till
sysselsättnings-minskning fortsätta pä de krisdrabbade områdena förefaller det finnas
risker för en allvarlig arbetslöshetskris.
Vi ha lyckligtvis kommit ett gott stycke förbi det stadium av
samhällsekonomisk upplysning, där det var kvickt att fråga: ha vi råd att arbeta?
Det är en banal men därför inte mindre viktig sanning, att vi i
nuvarande läge, avskurna frän en stor del av handelsförbindelserna med
utlandet och med krav på en betydande del av landets produktiva resurser
för försvarsändamål, ha mindre råd än någonsin med arbetslöshet.
Tillfällig sysselsättningsbrist pä vissa punkter är ofrånkomlig under den
omställningsprocess, som näringslivets nya betingelser tvingar fram, liien en
bestående större arbetslöshet vore ett orimligt slöseri i ett läge av starkt
försämrade folkförsörjningsmöjligheter. För mänga ha inkallelserna betytt
svår ekonomisk belastning. Elementär rättvisa kräver, att de som återvända från
långvarig militärtjänst inordnas i arbetslivet och icke mötas av arbetslöshet.
Den arbetsmarknadspolitik, gom efter krigsutbrottet bedrivits, har som
allt dominerande syfte haft att befordra omflyttningen och åstadkomma en
utjämning inom den starkt splittrade arbetsmarknaden. Även om den
fortsatta utvecklingen skulle påkalla omfattanide åtgärder för att skapa
sysselsättning kommer detta syfte att bestå i oförminskad grad. Det gäller inte
nu att motverka en depression i ett näringsliv, som kan tänkas utgå ur
depressionen med i huvudsak oförändrad struktur, utan att befordra
framväxandet av en ny struktur, anpassad till de nya försvars- och
försörjningspolitiska förutsättningarna. Vi veta inte hur länge dessa förutsättningar
komma att bestå eller överhuvud huru förutsättningarna komma att se ut
inom ett år. Men det vore rena lättsinnet att nu låta ovissheten hämma
en omställning, som de nu gällande förutsättningarna kräver.
Det är en tämligen självklar sak att valet av arbetsobjekt i ett
arbets-anskaffningsprogram måste präglas av situationen och bestämmas av den
militära beredskapens och folkförsörjningens mest angelägna behov, av
tillgängen på råvaror och industriell kapacitet samt av hänsynen till det
finans- och penningpolitiska läget. I inledningen till proposition nr 1 till
urtima riksdagen har finansministern utomordentligt klart dragit upp
de principiella riktlinjerna för en sådan politik. Såväl ur
försörjnings-synpunkt som penningpolitisk synpunkt är det önskvärt att — näst
efter produktion för försvarsändamål — arbetsanskaffningsätgärder
inriktas på områden, där tillskott till folkförsörjningen kuntia er’hällas
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
