Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1940 - Nordström, Ludvig: Svenska folkets framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ludvig TSordström
10.
Så gestaltar sig i korta drag diskussionen mellan Tyskland och England
såsom förkämpar för autokratin och demokratin i den pågående världsstriden.
Inför denna diskussion, som alltså berör hela världens kommande öde
och gestaltning, hur ställa vi oss, vi svenskar? Eller rättare: hur skola vi
ställa oss? Ty så långt sträcker och får dock den s. k. neutraliteten icke
sträcka sig, att vi icke ska få öppet diskutera vår syn på vår egen framtid,
i ljuset av de båda världsåskådningar, som här kämpa, av vilken kamp även
vår framtid kommer att bero.
Det kan då till en början sägas, att vi gå med på den framförda tyska
kritiken av den engelska politiken i så måtto, att vi räkna den såsom i
åtskilliga avseenden föråldrad. Det är nämligen oemotsägligt, att hela den
syn på mänsklighetens försörjningsproblem, vilken utgår från
malthus-ianismen och som ligger på botten av det ännu rådande världsekonorniska
systemet, icke längre, efter vetenskapens och teknikens moderna
landvinningar, har fog för sig och sålunda är till hinder för världens fortsatta
nöjaktiga utveckling. Vad vår generation lider av är icke brist på
tillräckliga existensmedel utan på en förnuftig metod att låta dem komma alla
länder, alla folk, alla individer, till godo. Detta har skapat det kända talet
om en överflödskris. Den klassiska nationalekonomin utgick från bristen,
och dess naturliga mål blev därför att skapa ett ekonomiskt system, som
garanterade åtminstone trygghet för största möjliga antal. När nu icke
längre brist utan snarare överflöd kan sägas utgöra basen för
mänsklighetens verkliga ekonomiska läge, följer därav, att det gamla systemet och
dess metoder icke längre äro till nytta och följaktligen icke längre kunna
vare sig försvaras eller bibehållas. Det mest kända försöket att skapa ett
nytt ekonomiskt system, baserat åtminstone delvis på de av vetenskap och
teknik skapade nya förhållandena, är socialismen, men även mänga andra
vägar ha varit och äro under allmän debatt. Ett är emellertid visst:
1800-talets ekonomdska grundval, den ekonomiska liberalismen, har i allt
väsentligt spelat ut sin roll. Det gäller nu, vad som skall sättas i dess ställe, och
i sista hand är det just om den frågan, som den pågående striden rasar.
Här stå nu två klart formulerade system emot varandra, och det är alltjämt
England och Tyskland, som äro ledare och representanter för dem.
Tyskland hävdar sålunda, vad man skulle kunna kalla en klart vertikal
organisation av världsekonomin, England en lika klart horisontal.
Med en vertikal organisation av världsekonomin avses då en sådan, där
för det första nationalitetsprincipen icke bara tillerkännas samma
domine-410 rande roll som under 1800-talet utan ytterligare skärpes, nämligen så, att
Tiden 7 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
