Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1940 - Tingsten, Herbert: Socialdemokratin och försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herbert Tingsten
väsentligen beroende av föreställningar om framtida händelseförlopp. Men
de överväganden, på vilka dessa föreställningar byggas, äro långt mera
invecklade och långt mera med nödvändighet osäkra än andra politiska
spekulationer. Äro krig överhuvud sannolika? Kan ett krig tänkas beröra
Sverge? Är ett direkt anfall mot Sverge sannolikt? Kan Sverge försvara sig
i de krigsfall, som kunna tänkas? Riskerar Sverge att bli undertryckt, om
det anfalles under ett krig mellan andra stater, eller kunna blott
neutralitetskränkningar eller tillfälliga ockupationer tänkas komma i fråga? Kan
existensen av ett försvar medföra faror, som icke uppstå för ett orustat
land? Dessa äro blott några exempel på de frågor, som omedelbart inställa
sig. Och vid sidan av denna kategori av spörsmål stå frågorna om
effektiviteten av vissa försvarskrafter i alla de lägen, som kunna tänkas uppkomma,
och om avvägningen av försvarsutgifterna mot utgifter till andra ändamål.
Resultatet av detta blir att man i försvarsfrågan resonerar från objektiva
utgångspunkter så till vida som antaganden om verkligheten, icke
värderingar, spela huvudrollen, men att man tillika resonerar mera osäkert än
på andra områden. Ett visst svar på en av de framställda frågorna kan,
trots att svarets riktighet undandrar sig bedömande, bli avgörande för
ställningstagandet i det hela.
Men härtill kommer en annan omständighet. Till de primära frågorna
hör om någon avsevärd krigsrisk finnes och om ett försvar kan antas i
väsentlig mån minska en eventuell krigsrisk. Om någon av dessa frågor
besvaras nekande, är porten öppnad för den totala försvarsnihilismen.
Besvaras de båda frågorna jakande, te sig rustningar på gränsen till landets
bärkraft naturliga. Det finnes, för att uttrycka saken pä ett annat sätt,
intet rimligt i att möta en liten risk med ett litet försvar, ty om det
fruktade inträffar, är icke ett svagt utan ett starkt försvar nödvändigt. Man
kan icke räkna som vid försäkringar, där en liten risk medför en liten
premie. Denna tanke berördes i försvarsrevisionens betänkande år 1923,
där det talades om värdet av ett elastiskt försvar, som efter behov skulle
kunna ökas eller minskas. Uppenbart är likväl, att en elasticitet i mera
egentlig mening icke kan uppnås på detta område.
Då det sagts, att försvarsfrågan är det demokratiska statsskickets
stötesten, är utgångspunkten reflexioner av denna art. I lägen, då krigsrisken
är betydande och ett försvar uppenbart framstår som en garanti i första
rummet för freden, i den andra för friheten, är det i demokratier, som
icke lida av alltför starka inre motsättningar, möjligt att förmå
väljar-massorna till beslut, som medföra stora personliga offer. Men under tider
av lugn och avspänning möter försvarets upprätthållande utomordentliga
426 svårigheter. Det gäller då att utge summor och utföra prestationer, som
Tiden 7 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
