Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1940 - Hedenius, Ingemar: Om lagen och staten som vårt gemensamma väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingemar Hedeniiis
434
Underligt nog rekommenderas diktaturstaternas propagandametoder (varvid
författarinnan synes förbise, att dessa i ovanligt hög grad bygga på
användningen av osanna idéer). I hem och skola liksom i press och radio böra små
och stora oavlåtligen fä höra, att man skall vara ärlig, hänsynsfull o. s. v.
utan att därvid några religiösa eller annars sanningslösa idéer tas till hjälp.
Bortser man från det rent litterära inslaget (varom mera nedan), är detta,
så vitt jag förstår, bokens hela tankeinnehåll. Vid sidan av den rimliga
fordran på en sanering av kristendomsundervisningen är förslaget föga
lockande. Skulle vår redan förut ringa brottslighet minskas av dylik
propaganda? Skulle ärligheten i affärslivet tilltaga? Skulle vi bli snällare? Eller
klokare? Det är svårt att förstå, varför författarinnan tror det.
I slutkapitlet om staten, som även, kritiserar en tankegång i marxismen,
får Olivecrona tillfälle att ansluta sig till Lundstedts syn på folkrätten. De
regler, som skola gälla mellan staterna, ha hittills icke kunnat upprätthållas,
emedan en överstatlig makt, handhavande den nödiga sanktionsapparaten,
saknats. Den klassiska folkrätten, vars förnämsta historiska monument var
Nationernas förbund, har i själva verket haft en verkan, "rakt motsatt den
som tillkommer ett fredsinstrument" (s. 191). Med denna dubiösa sats
övergår författaren, som vi förstår, från det vetenskapliga resonemanget till det
politiska. I närvarande europeiska situation förordar han "upprättandet av
en större organisation, som monopoliserar användningen av våldet på
bekostnad av de många staternas suveränitet" (s. 197). Det har sedermera
framgått (av artikel i D. N. 6/7), att professor Olivecrona vill, att denna "större
organisation" skall vara Hitlers Tyskland. Samma sak antydes också i Birgit
Langes bok, där det omtalas, hur den utomordentligt självständige och
originelle tänkaren Ernst blev sjuk av ansträngningen att tänka ut den satsen,
att England lever på att skapa split på kontinenten, men att allt ordnar sig
till det bästa, om Tyskland övertar beskyddet över stora och små i Europa . . .
Detta är ju icke så djupsinnigt. Nej, men som väl är har Ernst denna gång
fått sina tankar, icke från något tidigare rättsfilosofiskt arbete i Sverge, utan
från annat håll.
Tiden 7 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
