Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1940 - Wellander, Erik: Bottenskolan än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Wellander
det? Om båda elevgrupperna, de som stanna i folkskolan och de som övergå
till annan skolform, fortsätta sin skolgång, varför måste då grundskolan
utgöra ett avslutat helt? Varför kunna icke påbörjade kurser fortsättas i skilda
skolformer, såsom nu sker vid övergången från realskolans näst högsta klass
till dels realskolans avslutningsklass, dels första latinringen, dels första
real-ringen? Varför?
"Dess kursplaner", fortsätter herr Helger, "måste vara så avvägda, att
lärjungarna inhämtar det minimum av kunskaper och färdigheter, som krävs
av alla medborgare." Åter "måste"! Var står det skrivet? Är det något
pedagogiskt axiom, som icke behöver bevisas, eller ett det sunda förnuftets
postulat, som icke kan bevisas? Det minimum av kunskaper och färdigheter,
som krävs av alla medborgare, det är vad som meddelas i den obligatoriska
folkskolan. I den mån denna blir sjuårig, måste då också bottenskolan bli
sjuårig, som i Norge? Om den obligatoriska folkskolan blir åttaårig, som den är
i länder med mera utvecklat undervisningsväsen, måste då också bottenskolan
bli åttaårig?
Den av herr Helger formulerade principen ger ju klart besked. Likaså
en av herr Helger åberopad artikel i Nordisk Familjebok av skolkommissionens
dåvarande sekreterare doktor Wilhelm Björck, enligt vilken enhetsskolan för
Sverge innebär, "att folkskolan i hela sin utsträckning bildar underlaget för
den högre skolan". Går man åter till herr Helgers skrift "Enhetsskola eller
parallellskola", så finner man att bottenskolan visst icke måste omfatta hela
den obligatoriska folkskolan, detta av framför allt taktiska skäl. "Vidare skulle
en sådan anordning föga överensstämma med den ståndpunkt, som S. A. F.
alltid intagit till sjunde klassen, nämligen att denna borde bli en praktisk
påbyggnad till den sexåriga folkskolan . . ." Alltså, när Sveriges allmänna
folkskollärarförening av taktiska skäl så finner lämpligt med hänsyn till
botten-skoleprogrammet, förklarar den en viss del av den obligatoriska folkskolan
vara en praktisk påbyggnad, och då upphör den axiomatiska principen att
gälla.
Herr Helger frågar varför differentieringen icke kan uppskjutas längre än
till fjärde skolårets slut? Svaret är redan år 1927 givet av herr Helger i hans
skrift "Barnens rätt": "Våra skolbarn äro mycket olika i fråga om begåvning
och anlag. Lika väl som det finns barn, vilka måste bli kvarsittare något år,
så finns det andra, som kunna hinna fortare än det stora flertalet. Att
ovillkorligen hålla dessa, som vilja fram, tillbaka, för att de skola hålla jämna
steg med medelmåttorna, är lika förkastligt som att flytta upp dem, vilka
rätteligen borde sitta kvar." Längre än fyra år kunna icke alla barn sammanhållas
478 i gemensam undervisning i stora klasser utan att antingen de mer begåvade
Tiden 8 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
