Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1940 - Wellander, Erik: Bottenskolan än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bottenskolan än en gång
Herr Helgers huvudinvändning mot den femåriga realskolan tycks vara, att
den icke bygger på en avslutad folkskola utan på Va av folkskolan. I själva
verket bygger den nu på av folkskolan, och den ordningen är ur
undervisningsplanens synpunkt i varje fall bättre än den vid fyraåriga realskolan,
som bygger på av folkskolan.
För herr Helger är den sexåriga folkskolans kursplan något en gång
för alla givet, som icke kan rubbas eller ändras. I själva verket är den i
hög grad omstridd och delvis otvivelaktigt föråldrad, i stort behov av en
grundlig revision. Om denna revision verkligen går till botten med frågorna,
så möter den som ett centralt problem spörsmålet om folkskolekursens
uppdelning.
Den hos oss hävdvunna uppdelningen i en tvåårig småskola och en
folkskola, som omfattar resten av skolpliktstiden, är historiskt förklarlig och var
rimlig på en tid, då folkskolan sammanlagt hade endast sex år till sitt
förfogande, men är icke längre försvarbar nu, när folkskolan obligatoriskt
omfattar fem eller sex år över småskolan. Ju mer man studerar frågan, dess
klarare blir det att här en ändring måste ske, och allt starkare skäl tala för att
folk.skolans enhetliga lågstadium bör omfatta fyra skolår, varpå följer en
planmässig differentiering. Med en sådan anordning skulle folkskolans
utveckling till åttaårig vara på bästa sätt förberedd. En uppdelning av den
obligatoriska folkskolan i 4 år + 4 år är naturlig och har på andra håll visat
sig lämplig. En uppdelning i 2 + 4 + 2 är ett pedagogiskt oting.
Men — det är i våra dagar en nära nog avgörande fråga — blir icke den
sexåriga grundskolan för det allmänna billigare än den fyraåriga, som ju
kräver en ett år längre realskola och flickskola? Har det icke sagts, att
även om den tidigare övergången till högre skola är ekonomiskt fördelaktigare
för den enskilde, så tala dock de statsfinansiella skälen för
bottenskolesyste-met? Jo, det har sagts, och det har även varit sant, på 1880-talet och ännu
fram på 1900-talet. Efter den senaste löneregleringen för folkskolan, som
starkt närmade folkskollärarens lön till läroverkslärarens, är det tvärtom.
Där fyraårig grundskola utbytes mot sexårig, där ersättes e n
läroverks-eller flickskoleklass av två folkskoleklasser. Detta innebär exempelvis i
Stockholm, om man räknar med näst högsta lönegraden, att i stället för 1
årslön (en adjunkt bestrider icke all undervisning i en klass) på 11,000
kronor träda två löner på vardera 8,300 kronor; resultatet blir en betydande
merkostnad för statsverket, vartill för kommunen komma än större årliga
utgifter för erforderliga lokaler. De statsfinansiella skälen tala alltså mycket
bestämt emot bottenskolan.
31
481
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
