Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1940 - Tingsten, Herbert: 1789—1940. En idéhistorisk återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herbert Tingsten
1789-1940
En idéhistorisk återblick^
1789 års idéer preciserades i två förklaringar, den amerikanska
oavhängighetsförklaringen och den franska rättighetsförklaringen.
I den förra heter det: "Vi anse dessa sanningar vara ostridiga, att alla
människor skapats jämlika, att de av sin skapare begåvats med vissa
oför-ytterliga rättigheter, att bland dessa äro liv, frihet och strävande till lycka,
att för att trygga dessa rättigheter styrelser upprättas bland människorna,
som härleda sin rättfärdiga makt från de styrdas samtycke, att när någon
styrelseform blir farlig för dessa syften, det är folkets rätt att ändra eller
upphäva den och att upprätta en ny styrelse, grundad på sådana principer
och organiserad i sådan form, att den för folket synes mest ägnad att leda
till trygghet och lycka."
Några punkter i 1789 års rättighetsförklaring lyda: "Människorna födas
och förbli fria och till rättigheter likställda. Syftet med all samhällelig
sammanslutning är att skydda och bevara människans naturliga och
omistliga rättigheter. Dessa rättigheter äro rätt till frihet, rätt till egendom, rätt
till personlig säkerhet och rätt till motstånd mot förtryck . . . Grunden till all
makthöghet vilar ytterst hos folket . . . Frihet innebär makt att göra, vadhelst
som icke skadar någon annan; för utövning av varje människas naturliga
rättigheter finnas därför icke andra gränser, än som äro nödiga att åt
samhällets övriga medlemmar tillförsäkra åtnjutande av samma rättigheter . . .
Genom lag må rättsligen förbjudas allenast handlingar, som äro till men
för samhället. Vadhelst, som icke är i lag förbjudet, må icke förhindras,
ej heller må någon tvingas göra, vad lag icke påbjuder. Lagen är uttryck
för den allmänna viljan. Alla medborgare äga rätt att, personligen eller
genom sina representanter, medverka vid dess utformande. Samma lag bör
^ Tal till de nyinskrivna studenterna vid Stockholms högskola den 15 okt. 1940, i
huvudsak återgivet efter stenogram.
525
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
