Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Skandinavisk ekonomi II. Zeuthen, Frederik: Den danska arbetslöshetspolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skandinavisk ekonomi II
F. Zeuthen
Den danska arbetslöshetspolitiken
Under större delen av tiden sedan det förra världskriget har
arbetslöshetsfrågan haft en framskjuten plats i Danmark. Man har talat om en kronisk
arbetslöshet för en icke oväsentlig del av arbetarna. Den genomsnittliga
arbetslöshetsprocenten för arbetslöshetskassornas medlemmar, d. v. s. i stort sett för
de organiserade arbetarna, var 1918—30 15—16 proc., 1932—33 omkring
30 proc. och senare omkring 20 proc. Även om de statistiska uppgifterna äro
fullständigare i Danmark än i de flesta andra länder och även om de i stigande
grad blivit fullständiga, visa de med all tydlighet att det funnits en mycket
stor arbetslöshet under senare år.
Då kriget utbröt på hösten 1939, syntes en viss förbättring ha inträtt, men
den var säkert blott en verkan av rustningskonjunkturen. Senare ha
arbetslöshetssiffrorna icke visat någon avgörande försämring i jämförelse med tidigare
år. När man likväl har att räkna med en mycket stor arbetslöshet i
framtiden, bygger man icke denna förväntning på den redan iakttagna
arbetslösheten ; man drar konsekvenserna av importens inskränkning och råvarulagrens
förbrukning. Det rör sig särskilt om järn och trä samt importerade bränslen,
vilka ju förse praktiskt taget hela den danska industrin och samfärdseln med
drivkraft. Såvida importen icke i väsentlig grad kan uppdrivas, måste den
stora arbetslösheten infinna sig; en katastrofal nedgång i antalet ansökningar
om byggnadslov har redan visat sig.
Den danska regeringen träffade redan denna sommar föranstaltningar för att
motverka arbetslösheten eller lätta dess bördor. Sålunda grundades en
kreditfond på 100 milj. kronor varjämte kommunerna erhöllo ökade lånemöjligheter.
Indexregleringen av lönerna upphävdes, men den har senare återinförts i
begränsad omfattning. Slutligen genomfördes en lag, enligt vilken arbetarna
erhålla understöd i samband med frivilliga överenskommelser om fördelning
av arbetet genom minskad arbetstid etc.
För att så kraftigt och snabbt som möjligt befrämja sysselsättningen
tillsatte regeringen ett särskilt utskott, bestående av åtta statsråd under stats- 599
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
