Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Gårdlund, Torsten: Märkliga tidskrifter II. Economist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Märkliga tidskrifter II
Economist
I juni 1939 utkom det femtusende numret av Economist, Englands och
världens förnämsta ekonomiska tidskrift; sedan grundandet 1843 har den utan
avbrott utkommit varje vecka. Edinburgh Review representerade de politiska
reformernas era i England under 1800-talets första hälft, Economist vann sitt
inflytande samtidigt med industrialismens och frihandelns segertåg under det
andra halvseklet.
Tidskriften grundades av James Wilson (1805—60), en hattfabrikant i
London, som vid sidan av sina affärer deltagit i den politiska debatten, bl. a.
med några broschyrer i tull- och valutafrågorna vid övergången till 1840-talet.
Efter en misslyckad varuspekulation grundade han Economist på hösten
1843; i detta företag satsade han sina sista tillgångar. Economist var den
första allmänna affärstidskriften, den fyllde ett påtagligt behov i City, och på
grund av dess liberala inställning i tullfrågan bars den fram av den under
fyrtiotalet segrande frihandeln. Under de första åren nedlade Wilson ett
oerhört arbete på tidskriften. "Han brukade skriva alla de betydande ledarna
och nästan alla de mindre betydande, han skaffade sig noggrann kännedom
om de ekonomiska problemen allteftersom de uppkommo, han var ständigt
på utkik efter alla slags kommersiella uppgifter, och han lade ned stor möda
på att forma dessa uppgifter efter affärsmännens dagliga behov" skrev hans
efterträdare Walter Bagehot. James Wilson vann både en god inkomst och
en politisk ställning genom sin tidskrift. Från 1847 var han liberal medlem
av parlamentet, 1852—57 — under Aberdeens och Palmerstons regeringar —
statssekreterare i finansdepartementet, 1859 — under Palmerstons andra
regering — finansminister i Indien, där han dog året därpå.
Redan från början hade Economist ägnat stort utrymme även åt allmänt
politiska och kulturella ämnen. Dess uppgift angavs vara "att både ge en
principdiskussion och vara till praktisk nytta i dagens frågor"; ända fram
till 1933 hade tidskriften undertiteln "a political, literary and general
news-paper". Denna tradition förstärktes under den följande redaktören Walter
Bagehot, som med starka intellektuella intressen och en vittfamnande bildning
604 förenade praktiska kunskaper i ekonomiska ting.
Tiden 10 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
