Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
TIDEN.
N:o 14.
bar han samlat ön praktisk erfarenhet, sora gjort
honom nvilrderlifr inom prästeståndet, i hvilket han
blifvit. invald af sknlWrarue i liorgå stift till alla
Inndt-ilagar sedan 1873. Han Idel genast ledamot al’
bailk-ntskottet och iviian vid följande landtdag i
statsutskottet, där vi fortfarande återfinna honom.
I prästeståndets debatter ilellager rektor
Kil|lman mindre ofta Ou mången annan, och giirtia sparar
han sitt ord till debattens slut. Men man ser honom
göra ftitign anteckninsrnr, oe.h när han så uppträder,
är lians tal ftillaildadt med sakliga argument. Han
är ståndets mest dräpande kritiker och mest. förslugne
dialektiker, järnhård politiker och oåtkomlig debattör.
Finskt sinnad som nästan hela ståndet har ban slutit
8ig till det gammaUinska partiet och säges där utöfva
et,t. stort inflytande, hvilket man vill kan förstå i
betraktande af den sällsynta förening af Iramståtyide
egenskaper, som utmärker svenska normallyeeets
åldrige rektor.
♦ •
August Ferdinand Juselius.
Född 1847 har borgmästaren Juselius
koncentrerat bela sin iraft på sin juridiska utbildning och
sålunda utvecklat sig till en af vårt lands
skickliga-Bte lagtolkare. Han tog sin domareexamen 1870,
blef notarie vid råilstiilvnrlltlen i Åbo 1873,
jtistitie-rådinan i samma stad 187+ och 1881
politieborgmä-stare därstädes. Sedan 1888 liar ban varit en uf
representanterna fiir Aho borgerskaii vid landtdagarne
och blef genast, invald i lagutskottet, inom hvilket
lian nedlagt sitt hufvudsakliga arbete såsom
folkrepresentant. Under ståndets plena talar ban sällan,
meu då ban yttrar sig. tilldraga sig hans ord städse
uppmärksamhet, och hans klara, sakliga utredningar
våga tungt vid beslutens fattande. Den svenska
bildningen bar i borgmästar Juselius en varm vän,
men framför alt. är ban en frisinnad man, hvilket
hau visat icke minst, då han motsatte sig den
re-missvägrau, som väktes, då frågan om ändring af
valsättet till borgareståndet, genomgick sin
lörbere-dande behandling inom detta stånd.
Herr Juselius har sett sina juridiska kunskaper
och sin arbetsförmåga mycket starkt anlitade i en
mängd komitéer, i förlagsiuteckniugskoniitéii, i
komitén fiir ordnande af judarnes rättsliga ställning, i
komitén fdr lag om skydd for arbetarne i de
industriella yrkena, i arbetareföraäkringskomitén, i komitén
fiir ordnande af städernas styrelse och polisväsende, i
sparbaukskomitén, i pantlånekomitéu och i komitén fiir
ombildning af sjömännens pensionsanstalt. I de tre
sist, nämda har lian varit ordförande.
Då stadsfullmäktigjiiBtitutiouen infördes, biol herr
Jnselins Åbo stadsfullmäktiges sekreterare och
innehade donna för staden viktiga post till dess han 1881
blef borgmästare. Under 1877—-78 års landt|lig
mottog han uppilragut att. vara sekreterare för lag- och
ekonomiutskottet. Ilå vi tølläggu alt ban är
direktör i städernas allmänna brandstodsbolag ror
lösegendom, ordförande i direktionen för lifränteanstalten i
Aho och art ban varit en af representanterna för A.bo
stad i delegationen för Helsingfors- \bo-batiun,
framstår Intrgmii4t.il’ Jt|gelius som ett al’ borgareståndets
mest dugande män.
* *
*
Karl Johan Slotte.
Häradsdomaren Slotte är en svensk allmogeman
från Österbotten. Hatt är lödd i Nedervetil 1827 och
har städse varit hemmatisegare och jordbrnkare.
Redan tidigt röjde ban ovanliga anlag och blef af sina
sockneboar anlitad i flere lörtroondeiippdrag. Han
var knappast 3li år, då hans aitseeutle vuxit så högt,
att han blef väld till representant lör Karsholms
domsaga i bondeståndet till dou törsta landtdagen efter
vårt gamla statsskicks återupplifvande. Sedan iless
har hau suttit i alla laudtdagar, och sedan 1877 bar
luin städse varit bondeståndet» tuJmau, till dess haas
frimodiga uttalande till tronen om de bekymmer, som
uppröra äfven de djupaste leden af Finlands fulk,
gjorde 18111 ars landtdag till deu sista, vid hvilken
han skulle iå leda sitt stånds förhandlingar. Uäktig
så VUI fluska gom svenska språket bat- häradsdomarna
Slotte på ett utmärkt sätt skött taltuauskapet med
klarhet och oväld, till allas fullkomliga
tiilJrcdsstäl-leine. Bondeståndet hur alla skäl att känna saknad
efter denne erfarue ledare. Såsom taluian har ban
naturligtvis icke kmuiat deltaga i debatterna och in-
v är ka på besluten, mon Hin ståndpunkt i våra inre
politiska frågor har ban klargjort genom
undertecknande af det liberala programmet. Sin erfarenhet oe.h
förmåga har häradsdomaren Slotte fått tillfälle att
ställa till det allmännns förfogande i Here komitéer,
såsen) skogslags-*och vilrnopliktaknmiténnia, samt
såsom ledamot uf bevillningsutskottet itiuler Innevarande
landtdag.
Bref från en
världsomsegling.
Af Konni Zilliacus.
I,
Från New-York till Gibraltar.
Först en lijältndut, sedan ett storvärk, så ett
både farligt och besvärligt företag, bar en rosa
rjov-den riiudt" nnmora blifvit en lusttur, den tusende
utföra hvartenda år. Meu ännu är det dock sä pass
sällsynt att ett iike-miljnnär blir i tillfälle att
företaga en slik färd fiir annat än nffärsändainål, alf
det väl kan löna, beskrifva en „ världsomsegling", sådan
en ilvtik tar sig ut. i ångans och elektricitetens
tidehvarf.
Nellie Bly gjorde jti en tur kring världen på
sjuttiotvå dagar, om jag minnes rätt, ocli den minst
bal fgal na „ medborgaren" Francis Train från Tucotna
vid Stilla Hafskusten påstår sig till och med hafva
utfört en liknande resa på sextiosju dagar —
hvardera titan annat bagage än en liten nattsäck och en
väl späckad plånbok. Meu alldeles så enkelt ställer
sig saken dock icke för vanliga dödliga, som ju i
regeln vilja något litet annat och mera än endast resa
för resandets egen skull.
Till en början gäller ilet t. ex. att bestämma
huruvida man vill resa öster- eller väster-ut, huruvida
man vill tillryggalägga större delen uf vägen till
sjöss eller till lands, i nordlig eller sydlig latitud
0. s. v. Och sedan ulan kommit till klarhet i dessa
hufvudpunkter kommer frågan oin olika ångbåtar,
järnvägar etc. i ordningen och med deu
nödvändigheten att studera turlistor och resehandböcker massvis.
Ty ju färre detaljer man lämnar at slumpen desto
färre obehag och förargelser upplefver man under den
tilltänkta resan.
Hvilket väderstreck mail väljer — öster eller
väster — är nu till dags en tämligen likgiltig sak,
så vida man nämligen skaffar sig möjligast noggrant
besked om våta och torra årstider i de tropiska
länder man kommer att beresa och så arrangerar sin
re-seplan, att man undgår tropikernas regntid, ty den är
alt utom angenäm.
I det. full hvarom blir är — eller rättare
kommer att blifva — fråga lämpade det sig bäst att
göra turen i ostlig riktning och då New-York var
ut-gangspunkten inträdde „embarras de richesses" vid
valet af ångbåtsled bltitnl de otaliga, som förmedla
trafiken med Europa. De ökända vinterstormarna på
Atlanten — d. v. s. den nordliga delen däraf —
bestämde oss siiitrt nog för en af de sydliga linjerna
och då en al dessa 111’ deu berömda Nordtyska Lloyd,
hvars bålar gä linda till Kina och Japan, biel det lätt
nog att träffa ett val. Ty utom att nämda bolag är ett
al de erkändt bästa i värld»ti Jtr det en oskattbar
fördel att kunna pil. en girig triltfa aftal om största
delen af alla de änghatsturer uiau under bela fllrdeu
kommer litt utföra. Det är både billigare,
bekvämare och — beträffande eu niftued detaljer rörande
bagage och annat slikt — mera praktiskt.
Nyårsdagen är en af de stora familjefesterna
i Förenta Staterna, en dag, den en hvar så vidt sig
göra låten’ firar i sitt hem onh därför lätt förklarligt
att jämförelsevis få platser voro abonnerade på „\Vorra",
en ar det nnidtyska Lloyds postångare, som den 30:de
december skulle lämna New-York. En god hytt,
d. v. s. en belägen nära midskepps, stod ännu att få
— och abonnerades tor resan öfver Atlanten till
Gibraltar, där enligt omsorgsfullt uppgjord marschrnta
det första uppehållet, skulle göras.
Dagen för afresan var en typisk New-Yurk-
vinterdttg, med snöglnpp oe.h fotsdjup gytja på
gatorna. Snön yrde ned så tätt, att man från ångarens
illlek knappast ens kunde urskilja ytterlinjerna af
linsén i New-York, medan vi sakta ångade nedåt floden
och uf. mot, Sandy Hook. Pasaagemrne stodo i
hutt-rtinile grupper längs relingen, ovilliga litt lämna
däk-ket så länge iititin en skymt af den för alla
amerikanare så kära metropolen kunde ses. Icke fnllt
fyra-tio till antalet, insvepta 1 själar, reskappor, dukar
och diverse plagg, mera eller mindre egnade att
afhållit snön och kölden, bildade ile alt utom intressanta
ocli täcka grupper, dessa våra enda medmänniskor
lör de nästa åtta till nio dagarna, ty så mycket
kräfver vinterturen till Gibraltar.
Under sådann förhållanden var det mera
praktiskt att. söka bringa någon ordning bland resgodset i
hytten, nu detalj, ilen ovana resande icke tillmäta full
betydelse förr än sjösjukan lär dem huru
obehagligt det är att på alt utom stadiga ben famla omkring
i kappsäckar och koffertar. Moderna oceanångare äro
visst utomordentligt bekväma ocli rymliga i jämförelse
med alla äldre slogs fartyg, men trånga äro hytterna
i alla fall, i synnerhet, då man bebor dem under
dagar och veckor. Fiir den som ilr hälst något van
vid ångliåtsresor och därtill ir.ke alt, för mycket utsatt
fiir sjösjukans hemsökelser går der, lätt nog att finna
sig i det inskränkta utrymmet och ile öfriga
förhållandena ombord, men ve ilen, som i första anloppet.
ger vika för den kväljande farsoten. För den blir
all bekvämlighet och komfort af litet eller intet viirtle
och resan själf en oafbruten tortyr.
Och dock äro lyx och komfort så långt drifna
hos moderna passagerarefartyg på världshafvet!, att.
en vanlig dödlig alls ej kan fatta huru sådana ångare
kunna betala sig. En hytt på „\Verra" t. ex.
innehåller tvä bäddar, en soffa, en prydlig tvättställning,
brysselmatta öfver hela golfvet., elektriska lampor,
åtskilliga små hyllor för diverse nödvändighetsartiklar
o. s. v. samt erbjuder därhos tillräckligt utrymme för
nattsäckar och eu ångbåtskotfert eller tvä, så nian
kan halva till bauds alt livad muu behöfver under
resan. Och „Werra" är likväl ingalunda en af
bolagets nyaste eller häst inredda båtar, ehuru också den
har tvänne badruiu lör manliga och lika många för
kvinnliga passagerare, ou komplett rakstuga med af
bulaget aHiiiiad barberare, ett kafé, där alla slags
dryckesvaror — till och mod äkta Miinchener ö1 på
fat — serveras o. s. v. Lägg bärtill att fartygets
bageri sörjor för färskt bröd hvarje dag, att bästa
slags matvaror i riklig mängd stå till den ingalunda
oäftia kockens fiirfogauile och att serveringen skötes
pä så liotellmässigt sätt, att, till och meil tryläa
matsedlar — trykta på en liten handpräss — utfärdas
för en hvar af dagens tre måltider, samt slutligen, att
eu musikkår, sammansatt af stewards, levererar
musik (sådan den är!) såväl nnder middagen som ntider
ett af fiirmiddagstimniurna uppe på däck, så inses lätt
nog att man kan stå ut. med en eller eit par veckor
ombord på en nutida oceanångare, D. v. s, så vida
man undgår alt för svåra hemsökelser af alla
oceanresors arga buse, den obotliga sjösjukan.
Det obehagliga vintervädret följde oss
lyckligtvis inte länge på vår väg mot sydost. Redan på
cftermidd^igen varnum dag vi afseglade var skyu igen
klar och lortfor att så vara under hela reaton af
öf-verresan. Men sjögången nppliiirde därför Ingalunda,
utan fortfm också under hela öf\erresun och var så stark,
att tallrikar, glas 0Kb lat vid hvarenda miltid måste
hållas pä sina platser förmedels de oaptitliga
träställningar, som för slikt ändamål begagnas om Skeppsbord.
Sjösjukan rasar därför också ohlijdadt, i
synnerhet bland de kvinnliga passagerarne, af hvilka några
alls icke visa sig på däck under bela öfverfärdeu.
De flesta öfvervinna dock benägenheten att. njuta
ostörd ensamhet redau efter de två första dagarna
och i mån som de återstäldt’ lidande en efter annan
visa sig på däck Unna vi, att ressällskapet på det
bela Ur rätt trefligt och väl sammansatt. Detta
Utpå lungt lilit’ icke alltid fallet, på de stora
oceatiAii-garne, där eu sådan oändligt brokig profkarta at
specier homo vanligen samlas, utan tår man i de
flesta fall vara nöjd, om man lyckas upptäcka hälst
ett par något mera intressanta exemplar.
Vi ha dock, såsom sagdt, haft „tur" och
därför förflyta dagarna jämförelsevis angenämt och snabt
under de vanliga oskyldiga tidsfördrifsen, bland hvilka
ou oändlig massa prat lutar det onekligen främsta
rummet.
Sjätte dagen efter afresan från New-York kommo
vi i sikte af Azorerna. De två mrwt mot norr
belägna, mellan hvilka vi pussera, äro höga klippöar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:40:44 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidenfi/1894/0102.html
