Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantliv och åkerbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantliv och åkerbruk
att den längtade efter mer än något annat, och för det
andra enär hela gården både utan och innan blev
fullkomligt rensopad. Allt måste bort, men dit det kom, var
det i högsta grad gagneligt. Och ju mer man hade, desto
bättre var det. Rik tillgång på den varan, och åkern väl
belagd därmed, betyder rikare skörd än tidigare.
Då alla arbeten ute voro färdiga, började tröskningen.
Den skedde med slaga. Två män tröskade tillsammans.
Det gick lättare. Tröskverk med hästvandring fanns
redan då, men far var konservativ i sådana ting och höll
sig till det gamla. Ja, det dröjde om, innan han ville lämna
den hemmagjorda trägrepen och träskoveln. Sexton år
gammal, lång och gänglig, fick jag följa en duktig
smålänning till logen om hösten. Han var sju år äldre och bas
i arbetet. Han sparade varken sig själv eller mig. Klockan
två på morgonen ville han att slagen från logen skulle
höras i bygden. Och hur det värkte i lemmarna, kunde
jag, som var son i huset ej protestera. Det måste gå.
Men hårt var det. Den »gamle smeden» hade ju ock haft
sina hundår och förstod ej, att det var tungt. När våren
kom, hade vi tröskat 350 tunnor spannmål. Vid slädföre
hade vi dessutom under vintern verkställt en ej
obetydlig skogskörning med var sitt par hästar.
Och vintern sedan med sin vita knarrande snö, sin
bjällerklang, sina slädpartier, sina skogskörslor och allt
vad dit hör, stjärnklara nätter och gnistrande köld. »Visst
kan det vara varmt i söder, men ju mera friskt i nord.»
Vintern har sin särskilda frihet. Då gör man vägar
överallt och far var man vill. Bore har byggt broar över sjöar
och floder, brett ut sina massor av snö över stockar och
stenar, hålor och stup. Faller man omkull eller stjälper
åkdonet, är ej faran så stor. Det är som att falla i dun
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>