Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skånevittnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skånevittnen
talade vackra ord till värdfolket, till de medverkande och
publiken. En dansk präst hembar sitt och sina
landsmäns tack i utsökt vackra ordalag och slutade: »Till eder
alla är min tacksamhet oändligt stor för detta sköna och
lärorika möte, och den som givit oss mest av alla, honom
tackar jag ock djupast, och det är den ’lille man med
den vide väst’». Beteckningen minns jag synnerligen väl
och tänkte ofta därpå, när jag längre fram var i
sällskap med Jöns Jonsson.
Jöns var den strängaste mot och mest fruktade av oss
unga predikanter. Vi fingo ej mycken luft under vingarna,
när han kom och satte sig i kyrkbänken. Då måste man
väga varje ord, som man lyckades få fram. I Ignaberga
skulle vi en gång predika tillsammans. Jag hoppades ändå
det bästa, ty han var så god vän med min far. Men
det blev annat av. Då jag slutat min mödosamma
predikan, tog han samma text och visade, hur man skulle
predika över den. Det var några fjärdingsväg från mitt
hem, och alla kände mig. Om jag ändå kunnat krypa
under golvet eller på annat sätt göra mig osynlig, hade
det väl ändå gått an. Efteråt var jag bara »luft» för
den väldige. Om inte nämndemannen förbarmat sig över
mig, hade jag väl förgåtts i mitt elände.
Men Jöns var i alla fall den han var, även om vi små
maldes till stoft i hans närhet. Han var stor och gav
oändligt mycket i sina föredrag åt samtiden. Kritiken
över oss nybörjare var väl ock hälsosam. Det erkännande
vi ofta fingo, skulle kanske annars blivit oss till större
skada. Efteråt ser man det bättre.
De gamla kolportörerna hade alltid någon praktisk
sysselsättning vid sidan. Så hade ock Jöns Jonsson. Han
var lantbrukare.
6 — Tiden går
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>