Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missionsskolan i Kristinehamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Missionsskolan i
Kristinehamn
bara området. Men till gengäld skapade Gud
smålänningarna, det pigga och intelligenta folket, och satan
skåningarna, de tröga, tvära och otillgängliga människorna.
Naturligtvis fick man roligt på vår bekostnad. Vi voro
fyra stycken, som drevos i skamvrån av den jublande
skaran.
Jag begärde emellertid att få säga ett ord. Och då det
blev så tyst, att jag kunde bli hörd, frågade jag, om de
ville godkänna mitt bevis från bibeln, att Gud skapat
mig, ehuru jag var skåning. »Jo, visserligen, men det är
då alldeles omöjligt», menade alla. »Nåväl, det står hos
profeterna, att Gud har skapat smeden. Min far var smed,
min farfar och farfarsfar likaså, och om min härstamning
kan godkännas från min egen far, så måste Gud ha skapat
mig — och min bror också», ty även han var med.
Situationen räddades den gången, men det är ej alltid
lika lätt bland uppsvenskarna, vilka aldrig tyckas komma
ihåg, att de en gång i tiden med stolthet lyckades lägga
både Skåne och skåningarna under sitt herravälde och
sin makts spira.
På söndagarna reste vi ut till olika platser för att
predika. Det var uppmuntrande och på många sätt lärorikt
för oss. Vi kommo i förbindelse med de troende och
fördes in i den praktiska missionverksamheten. Det hjälpte
oss ock att efterhand vinna en smula frimodighet och
vana att möta människorna i det offentliga.
En söndag var jag i Degerfors. Efter de vanliga mötena
hölls enskilt församlingsmöte med nattvardsgång. Därvid
skulle ock nya medlemmar intagas. Ett tiotal medlemmar
hälsades välkomna. De hade alla plats på främsta bänken.
Längst bort satt en gosse, sexton eller sjutton år gammal.
Föreståndaren frågade var och en, varför han eller hon
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
