- Project Runeberg -  Tiden går : levnadsminnen / I /
144

(1931-1941) Author: Janne Nyrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missionsskolan i Kristinehamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Missionsskolan i Kristinehamn

det och berättade denna händelse och tillade: »Jag undrar
just, var den lille smedpojken från Degerfors är i dag?»

Efter mig kom ordföranden upp i talarstolen för att
säga några avslutningsord. Det dröjde en god stund, innan
han kunde få fram något, ehuru han var en god talare
och mycket van att framträda. Äntligen sade han: »Den
lille smedpojken, det var jag.» Nu hade han nått
mannaåldern, var predikant och riksdagsman i första
kammaren, ordförande i länsföreningen, en betrodd och
värderad man på många sätt. Det var riksdagsman W.
Gullberg. Glädjen var ömsesidig för oss alla och
tacksamheten stor för Herrens nåd och barmhärtighet mot oss.

Under ferierna voro vi elever utposterade här och där
i landet. Jag kom till Eskilstuna, där den gamle patriarken
Öländer ännu regerade. Och det var vinter. En ohygglig
snöyra följde mig hela vägen dagen före julafton till resans
mål, och vid framkomsten på kvällen vågade en människa
knappast titta ut. Öländer mötte mig dock vid stationen
och ledsagade mig till ett pensionat i närheten. Här skulle
jag alltså tillbringa julen. Jag var van vid att vara i
hemmet och vara omgiven av julstämning, och jag höll
på att bli missmodig.

Till min lycka bodde en handelsresande före mig där.
Han skulle stanna över helgen. Han var en troende
norrman, en vänlig och trevlig herre. Även värdinnan
befanns vara en kristen. Vi tre fingo en angenäm högtid
tillsammans.

Julafton snöade och yrde det hela dagen. Ingen
människa, som hade något intresse för mig och min uppgift,
syntes till. Öländer hade blivit sjuk. Först klockan nio
på kvällen kom en tidning, som meddelade, att jag skulle
predika under julottan. Var missionshuset låg, visste var-

144

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidengar/1/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free