Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staden vid Sundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staden vid Sundet
predikanter emellanåt som F. Fransson, Kringelback m. fi.
Då blev lokalen överfull av folk, ehuru den hade omkring
400 sittplatser. Men då predikanterna rest sin väg, voro
bänkarna tomma igen, och Skånes Missionssällskaps
predikanter kunde få tala för ett tiotal åhörare. Sådana som
Sven och Nils Månsson utgjorde emellertid härifrån
undantag.
J. W. Olsson var emellertid i sitt esse vid dessa
gästbesök. Prästerna voro då ock gärna på benen och ville
passa på att finna något att komma valdenströmarna till
livs med. Prosten Klefberg var en nitisk och oförskräckt
herre, som ej ryggade tillbaka att använda vilka medel
som helst för att bevara sin kyrkas anseende. Olsson var
rätt så vidhjärtad mot olika tänkande, och han öppnade
gärna missionshuset för dem. Hemmet stod ock öppet för
alla främlingar, som kommo.
Så var Booth-Hellberg ock i staden, strax
Frälsningsarmén kommit. Den hade en otillräcklig lokal och fick
missionshuset för mötet. Jag var då redan i staden.
Lokalen blev överfull av folk och en god stund före
den utsatta tiden fingo vi stänga portarna. Just då mötet
började, kom prosten Klefberg och ville in. Vakterna hade
emellertid fått stränga order att ej släppa in någon, vem
helst det vara månde. Prosten pockade dock på att komma
in och bankade hårt på porten, så att det dånade i hela
huset. Jag sprang ned, lokalen var i andra våningen, och
skulle höra, vad det var. Jag släppte naturligtvis in prosten
och bad honom följa mig den mindre vägen till
talarestolen. Men det ville han icke. Han skulle uppför trappan
och trängas bland folket för att bättre kunna iakttaga,
vad som försiggick. Han ville väl ej heller sitta bland
oss villoandar och sekundera Booth-Hellberg.
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
